Resan mot det bästa jag kan bli

Jag hoppade över träningen igår kväll, har haft ont i halsen sen söndag morgon och tänkte för en gång skull vara smart och vila. Resultatet blev att smärtan var som bortblåst imorse!! Underbart! Det är smartare att vila bort sjukdomen än att träna sig igenom den, kanske till och med jag har lärt mig det nu, efter några år. Bättre sent än aldrig...

Bestämde mig därför för att testa lite backlöpning. Det var ett bra tag sen nu, nån gång i början av maj tror jag. Var nyfiken på hur foten skulle reagera men eftersom man hamnar mer på tårna när man springer uppför tänkte jag att det skulle gå vägen. Och det gjorde det. 

Värmde upp med lugn jogging i 14 min, sen drog jag sex vändor upp för backen, och promenerade ner mellan varje. Backen tog 48-60 sek att ta sig uppför, ganska lagom kändes det som. Endast en av gångerna släppte jag allt och bara rusade uppför så snabbt jag kunde, de andra gångerna fokuserade jag på olika delar i min teknik, ena gången armrörelserna, andra gånger fot-isättningen, tredje gången frånskjutet i höften osv. 48 sek var alltså det snabbaste, de andra gångerna sprang jag på, och var slut när jag kom upp, men inte med LIKA MYCKET blodsmak i munnen... ;)

Efter 38 min var jag hemma igen och efter en snabbdusch fick jag förnöjt mumsa i mig min goda gröt! Trots att det var ungefär en timme sen jag kom hem känner jag mig fortfarande lite sådär anfådd, liksom som att kroppen ännu jobbar för att varva ner efter passet- jag älskar den känslan!! Den håller bara i sig sålänge efter intervallträning, vilket för mig är tillräckligt bevis för att intervaller IS THE SHIT!! Nu väntar lite jobb med företaget under förmiddagen, har två program som ska ut på fredag, och ett i nästa vecka. Tur jag har semester! ;)