Resan mot det bästa jag kan bli

Shit, ett tag där trodde jag de hade övergett mig. Denna vecka har varit en psykisk utmaning! Det lyste nog igenom i förra inlägget om man läste noga, att träningen inte direkt kändes lockande i slutet av veckan. Jag tycker det är synd när det blir så, eftersom jag egentligen älskar min träning. För mig är det dessutom viktigt att träningen ska fortsätta kännas kul hela vägen, jag vägrar plåga mig igenom en diet som bara innebär ångest, tvång och bristande motivation! Då är det inte värt det, då får scenen klara sig utan mig! Dock är jag väl medveten om att det går upp o ner, bara för att det är tungt ibland så ger jag inte upp, jag kopplar istället på autopiloten, gör det jag ska och tänker på något annat. Men KUL är det inte då, för jag ger inget utöver det obligatoriska, jag gör bara precis det jag ska. Inga rekord i gymet, inga extrarundor i löpspåret, bara det jag tänkt. Om dessa perioder blit FÖÖÖR långvariga får man överväga om det verkligen är värt det att komma upp på scenen, tycker jag.

Dock dyker alltid dessa perioder upp under en diet, det ska man veta, och oftast går de över ganska snabbt. Denna vecka har som sagt varit tung, och jag såg ingen direkt ljusning. Började på allvar tro att mina endorfiner hittat en annan kropp att bosätta sig i, för hos mig var de då inte! Men, så plötsligt var de där igen! Egentligen kikade de fram runt hörnet redan igår, men jag upptäckte dem inte förrän idag. Så är det när man har fullt upp med att klaga o gnälla! ;)

I alla fall, gårdagen- 90 min morgonpromenad, svalt o skönt ute, bra tempo, pigga ben, bra musik i öronen. Ja, ett bra pass helt enkelt. Kom hem, åt frukost, duschade, vilade maten lite. Sen direkt iväg till gymet, 40 min intervaller på trappmaskinen. Ett helt galet pass!!! Svetten sprutade och jag tror inte det fanns nån på gymet som INTE stirrade på mig. Var rädd att de skulle komma fram o be mig sluta, eller gå o säga till i receptionen att det stod en manisk galning i konditionsavdelningen! Hihi, efter det var hela dagen räddad! Lite solande och shopping på eftermiddagen, och en mysig hemmakväll på det. Köpte choklad-te, det var faktiskt riktigt gott, jag e TOKIG i choklad... tyvärr...

Idag, lördag, ätardag! Jippiee!! Blev en lite större portion gröt imorse, samt en fralla av det bröd jag bakade förra helgen, med keso och skinka på. Sen åkte jag till affären för att fylla upp grönsakslådorna i kylen, de bröjade eka i dem... :) Köpte även lite glass, mumsade i mig en stor portion innan jag drog till gymet. Lite halvseg när jag kom fram till gymet, kändes som glassen låg som en klump i magen... men sen hände nåt! Såg mig i spegeln (körde axlar) och insåg att, hmm... jag har visst tappat en hel del fett på armarna denna vecka! Gissa hur kul resten av passet blev! Med lite glass i musklerna fick jag en jäkla pump, det såg grymt ut! Desto mer pump jag fick, desto med peppad blev jag, drog av ett underbart pass för axlarna o avslutade med magen. Därefter upp på crossen, 30 min i ett jäkla tempo, intervallbaserat. Intervaller måste jag inte köra efter styrkan, men det är det här jag menar med att ge utöver det obligatoriska, jag måste inte köra intervaller, men jag VILLE så gärna!! Det tackar jag endorfinerna för ! Idag fanns verkligen ingen gräns för vad jag klarade av. Var dessutom mycket starkare än vanligt, vissa övningar fick jag öka vikten med 10 kg!!

Håll nu tummarna för att detta flyt håller i sig nästa vecka! Just nu känns det så, men fan, man vet aldrig när endorfinerna tänker ge sig ut på äventyr igen... :)

Ikväll är jag bjuden på middag hos en väninna, längtar sååå mycket!! Hoppas ni också får en supermysig helg!

Madde