Resan mot det bästa jag kan bli

Gav mig iväg på den planerade milen direkt efter jobbet, bytte bara om, krängde på mig kompressionsstrumporna (finns det nåt sätt att få på sig dem utan att det börjar droppa svett från pannan???), pluggade in mp3n, och ut. Garmin hade lämpligt nog slut batteri i poden, så jag fick gissa mig till när jag var halvvägs och skulle öka tempot.

Tyckte det gick halvsegt idag också, stegen kändes tunga och jag tyckte det klunsade i marken där jag for fram. Fortfarande ganska varmt ute vilket inte gjorde saken bättre. Hade som sagt ingen koll på vilket tempo jag höll, men jag försökte hålla igen lite i början för att orka öka på slutet. När jag sprungit 29 min drygt så ökade jag farten något, trodde att jag hade ungefär halva sträckan kvar. Då släppte segheten och äntligen kände jag mig som en löpare igen. Underbart! Bra fart, bra tekniki, bra steg, kändes det som iaf. Jag försöker alltid snegla i fönster jag springer förbi för att hålla lite koll på tekniken och jag tyckte nog att det såg ganska bra ut. Sista tio minuterna började jag vara ganska törstig och torr i munnen, men jag försökte iaf hålla uppe tempot. Stannade klockan på 57.30, gick in, mätte upp sträckan på google och fick följande resultat:

Total tid: 57.30

Total sträcka: 10.8 km

Varv 1: 5.5 km på 29.30 (5.22/km)

Varv 2: 5.3 km på 28 min (5.17/km)

Snittpuls 153

Maxpuls 168

Ja, men då var det ju inte så tokigt ändå! Fast ökningen andra halvan var väl lite väl löjlig va?!  5 sek per kilometer... det borde ha varit 10-15 iaf. Jaja, om jag tagit det lugnare första delen (dvs om jag haft en fungerande hastighetsmätare) så hade jag nog orkat öka mer sista halvan.

Men men, jag är nöjd.

Invigde nyinköpt tisha från Salomon, ljuvligt tunn och skön, samt Löplabbets egna kompressionsstrumpor, som vi fick in igår. Tröjan får definitivt 5 löpare av 5 möjliga, medan strumporna får nöja sig med 4. Inte alls lika tighta som Nike. Å andra sidan kan nog en del uppleva Nike som för tighta, dessa upplevs nog som bekväma av de flesta.