Resan mot det bästa jag kan bli

Jag kämpar med de allra sista nätterna på jobbet nu. Bara två kvar, och det borde gå lätt, men jag funkar inte så. Desto närmare mål jag kommer, desto jobbigare känns det, och ungefär 100000 ggr per dag (och natt) känns det som att jag vill strunta i att gå till jobbet överhuvudtaget. Det här har smittat av sig på resten av min tillvaro, lusten att träna är heöt bortblåst. Jag skulle ha sprungit ikväll, men det finns liksom inte på kartan. Naturligtvis bidrar det att fötterna smärtar, men hallå, lusten brukar ju finnas där i alla fall. Inte idag. Så jag stuntar i att springa, och tar igen det på fredag, då all lust förmodligen kommer tillbaka med dubbel kraft, när jag vet att jag jobbat min sista natt, och hälarna gått sina sista steg på det stenhårda lagergolvet...

Som tur är har jag ju mina klasser, så veckan blir inte helt träningsfri. Jag hade en fantastiskt rolig klass i måndags, och den sista aerobicsklassen i går, det kändes allt lite vemodigt att tala om för dem att de kommer ha en annan instruktör från nästa vecka... Imorgon är det dubbeklass för sista gången också, på ett par veckor iaf. Sen, är det frdag, helg och NYTT jobb!!!! :) Jag ser ljuset väldigt tydligt nu! :)