Resan mot det bästa jag kan bli

Idag var det premiärrunda med "inför göteborgsvarvet-gänget". Trots spöregn var vi nog närmare 60 pers som sprang, uppdelat i två grupper. En grupp sprang 60 min, den andra 80 min. Jag hade bestämt mig innan för att välja den "lugnare" gruppen, men jag valde den snabbare iaf. Typiskt mig, jag lär mig aldrig att höra vad jag säger!! :)

Iaf, det kändes himla bra!! 14,2 km på 81 min, snitt 5.40 min/km. Terräng, en del grisbackar, en del sköna nedförslutningar, ganska mycket raksträckor, en lång trapp som man skulle studsa upp för... Sista tio minuterna var tunga, då krampade min vänstra vad, det är den inre vadmuskeln som bråkar, kan det vara så att jag gör något tekniskt fel? Annars var det inte så farligt. Lätt att säga nu, men nej, jag oroade mig hela tiden, tänkte "när som helst kommer jag att ta slut", så därför kände jag nog efter för mycket. När vi närmade oss mål insåg jag att jag inte tagit slut, jag mådde ganska bra. Bara efter tio minuters stretching kändes det som att jag skulle klara ett par km till. :)

Hörde en gubbe i 45-50 årsåldern stå och snacka med någon vid stretchingen, han berättade att han sprang två gånger i veckan, och gymade en, för variationen. Den andra var imponerad. (Han hade inte varit med och sprungit idag, utan var nån bekant bara). Gubben svarar då att nej, det var inte så farligt, kroppen behöver utmaningar! Underbar inställning!

Nu har jag fått i mig en härlig portion pasta, och ska spendera lite mer tid med att stretcha, känner att vaden inte vill slappna av ännu. Sen blir det ryggläge i soffan, med en bok! Imorgon- vilodag!! Efterlängtad!! Fick gå in och vikariera i fredags så det blev ingen vila då, så nu har jag kört 11 dagar i rad. Jag vet- ingen kommentar. Från nästa vecka är allt normalt igen, två vilodagar per vecka. :)

Trevlig lördag kväll på er!!