Resan mot det bästa jag kan bli

Shit alltså, nu är det verkligen mörkt på mornarna. När jag började på löplabbet, och införde morgonpass i min träningsrutin igen, var det oftast mörkt när jag gav mig ut men ljust när jag kom hem. Nu är det jämnmörkt hela tiden! Tur att jag har en grym pannlampa som älsklingen har köpt åt mig, jag springer oftast på icke upplysta vägar där även en del cyklister färdas, så för att leva säkert behöver man synas...

Som vanligt sprang jag innan frukost, vilket jag alltid har tyckt funkat bra. Nu när jag har min superGarmin tänkte jag dock kolla om det verkligen går lika bra att springa innan frukost som tex på eftermiddagen. Springer jag lika fort? Har jag samma energi i slutet? Vad händer med pulsen? Det jag kunde konstatera (helt utan att titta på klockan) imorse var att jag blev väldigt trött sista tio, femton minuterna. Tempot sjönk då rejält, vilket inte känns så kul när man får det svart på vitt på armen. Kanske att lite mer vatten innan kan vara lösningen, jag tar ju inget vätskebälte med mig på så korta pass. Det kan även bero på att jag åt sista målet ganska tidigt igår, vid 19.30, och sen bara tog två riskakor m ost på och en tekopp vid tio, i vanliga fall äter jag lite mer om jag vet att jag ska springa nästa morgon. Ja, jag ska jämföra samma runda nån eftermiddag och studera skillnader, och känna om jag upplever nån skillnad.

I alla fall, det blev 8.3 km på 44 min, och sista kilometern höll jag 4.30 tempo, vilket gick bra, men kändes ganska ansträngande, speciellt med tanke på att jag var så trött redan innan. Jaja, tanken är ju att vänja min kropp vid det tempot, och rent tekniskt kändes det tempot mycket bra, om ni förstår hur jag menar. Jag tappade inte tekniken, och jag klampade inte fram. :) Men pulsen gick upp ordentligt.

Jga har också träningsvärk i utsidan av ena vaden, sen ett par dagar. Jag lurar på om det beror på att jag bytt skor, för det kan inte vara inläggen, de har jag inte använt så mycket ännu, måste vänta tills skavsåren är borta. Det sitter ca en dm under knäet, på utsidan, och jag kommer åt att stretcha det om jag böjer tårna bakåt ner i golvet och lägger vikten framåt. Jag tycker det är intressant, nu när jag lärt mig så mycket om hur fötterna och skorna påverkar löpstilen, så därför analyserar jag varför det blir som det blir. Jag tror dock att det är bra att det känns, eftersom 2130 stöttar upp min pronation mer än mina förra skor, så jag är inte direkt orolig, bara nyfiken.