Resan mot det bästa jag kan bli

Ja, då var det snart helg igen... För mig blir det helg lite innan det blir det för alla andra. Jag ska nämligen gå från jobbet kl 8 imorgon bitti, efter 6 h jobb, för att hoppa på flyget och åka till Umeå. Min älskade släkt väntar, min gullegull systerson, mina underbara syskon, föräldrar och mormor och morfar ska få på hälsning denna helg. Joe Labero-show står på programmet, med mina och sambons föräldrar, samt 85-årsfirande för min morfar. Mycket ska hinnas med på några dagar, det är precis som vanligt! :)

Den här lilla krabaten längtar jag nog mest efter!!

Inte ens ett år gammal, och påverkar redan livet för så många omkring sig, otroligt... aldrig trodde jag att jag kunde älska ett litet barn så förutsättningslöst, "jag e ju ingen barnmänniska"! Eller hur... ;) Och redan i augusti kommer ett syskon, otroligt spännande!!

Nå, åter till allvaret, dvs träningen.. ;)

Sprang med solvikingarna igår kväll, ont som sjutton i foten hade jag, men gav mig tusan på det iaf, valde lugnaste gruppen, som nästan kröp fram... Jo, då gick det bättre, inte ont under turen, men jättekul är det kanske inte att lufsa fram, vi hann väl kanske max en mil på en timme, tippar på kring 9 km. Lite terränglöpning blev det dock, så balansen fick lite träning, och huvudet blev lite aktiverat, det är ju alltid nyttigt att göra nåt annat ibland. Iaf tröstade jag mig med det när vi kom i mål och jag knappt var andfådd. En annan tröst var att många i gruppen var otroligt andfådda, min kondis är alltså ganska bra! Det vet jag ju, men man glömmer det när man oftast tränar själv och inte har ngn att jämföra sig med.

Idag har jag varit på massage, ajajajajajaj.... Inte sjutton går man för att det är skönt i alla fall!! Vaderna, sätet och utsidan av låren fick sig en omgång jag sent kommer att glömma... Det var alldeles för länge sen sist, det straffar sig! Jag både skrek och vred mig på bänken, Linda fick hålla fast mig emellanåt, jag liksom drog mig bort från henne så att jag nästan gled av bänken... :) Men nyttigt är det! Återbesök om två veckor, tills dess är det stretching som gäller!!! Ikväll skulle jag ju kört spinning som vanligt, men solen strålar ute så bokningarna lyser med sin frånvaro. Jag tar tillfället i akt, ställer in passet, och vilar min ömma kropp en dag extra.

Planen är att vila fredag och lördag, och springa ett pass med mamma på söndag, men om jag hinner så klämmer jag nog in ett gympass på lördag. Vi får se... Kvällens extra tid ska jag iaf spendera med sambon, som sällan ser mig annat än när jag sover. Han blir nog glatt överraskad att jag stannar hemma!