Resan mot det bästa jag kan bli

Men först en tillbakablick på gårdagen...

Efter att ha stressat runt som en yr höna hela dagen var det gansa skönt att få komma in på gymet en stund och rensa huvudet. Till min stora glädje hade de kettlebells på Åbygymet, så jag matade igenom kroppen i ganska högt tempo, kände verkligen för att ta i och svettas ordentligt. På 45 minuter hann jag med:

Svingar, clean and press, snatches, renegade rowing, utfall, Situps m raka ben mot taket och kettlebellen på raka armar, samt en övning där man möter knäet med armbågen, för att sen pressa kettlebellen upp i en axelpress.

Vidare till Life centrum för att instruera en cirkelträning. Kul pass med många peppade deltagare! Speciellt en kille lade jag lite extra märke till, han bar på ganska många kilos övervikt men det var som att det bara försvann när han tränade, då var han supersmidig och dunderstark och såå fokuserad, och han körde verkligen stenhårt hela passet. Jag blev riktigt inspirerad själv! Han hade den där krigarblicken ni vet, när han tog i så fixerade han blicken på en punkt och lät inget störa hans koncentration. Och han gav sig aldrig!! Oavsett hur tungt det blev. Ett riktigt föredöme!

Imorse var det spinning på schemat och jag traskade glad i hågen iväg till gymet. Trampade en timme, ganska bra fart, lagom hög puls, allt frid och fröjd. Men när jag skulle av cykeln började problemen. Ena skon satt fast!! Alltså, jo, jag vet, skorna ska sitta fast, det är därför man har clips... men den gick inte att få loss! Jag vred och tryckte åt alla håll, och trodde först att det var någon som skämtade med mig, jag har ändå haft spinningskor i typ tio år, jag har hunnit knäppa loss mig ett antal gånger från de där pedalerna och det har ju aldrig varit några problem förut. Till slut fick jag ta av mig skon, hämta en insexnyckel och försöka skruva loss skon. Efter ca 20 minuters trixande fick jag iaf loss skon men clipset satt som en smäck i pedalen, och där hänger det ännu... Jag fick lämna det där och stressa iväg till jobbet, som tur är kommer det en cykelreparatör dit under helgen, han kan nog lösa det. Det som slog mig var att "herre gud om detta hänt när jag cyklat ute, då hade jag slagit ihjäl mig!!" Ibland är det tur att man håller sig inomhus...