Resan mot det bästa jag kan bli

Det blev en lite längre runda idag, ca 9,5 km, 52 min. Kroppen kändes pigg och stark, visst är det skillnad att träna innan frukost och efter! Jag hade först tänkt nöja mig med 8 km men eftersom det kändes så bra så tog jag en extra sväng. När kroppen ber om mer så brukar jag ge den det, lika bra att passa på! ;) Och som ni numera vet så samlar jag ju minuter på min pulsklocka också... Snart söndag och ihopräkning av veckan.

Hela passet kändes väldigt behagligt och pulsen låg väldigt stabilt förutom några toppar i backarna förstås. Jag har ett stort behov just nu av att springa jämnt och fint, backträning och intervaller lockar inte alls, jag vill bara ge mig ut, släppa tankarna fria och rulla på. Sen blir det inte jättelånga "rulla på-pass" just nu, men det är ju lågsäsong, efter jul kommer längden på dessa nöta nöta pass att ökas upp igen successivt.

Låret ömmade lite idag också, det är framförallt i nerförsbackarna jag känner av det. Men jag är benägen att hålla med Håkan, visst skador måste man bara träna sig igenom, jag tror inte det hjälper att vila. Jag får väl helt enkelt undvika nerförsbackar, och bara springa uppför! ;)

Jag stod och filosoferade lite i duschen efter passet, tänkte på att veckans träning är avklarad nu "gud va skönt" tänkte jag. Sen rynkade jag pannan lite- jag älskar ju min träning!! Vadå skönt att den är avklarad?? Men jag tror att det blir så, för jag har ett visst antal pass inplanerade varje vecka, och jag oroar mig lite undermedvetet för att något ska hända som rubbar min plan så att jag missar ett pass. Nä, jorden går inte under då, men jag blir rastlös, småsur och missnöjd med mig själv, en sämre människa faktiskt, det räcker som anledning för mig att hålla i mina rutiner. Så ja, jag tänkte nog egentligen vad skönt att jag fick till alla mina pass även den här veckan... Och vilan i helgen kommer att kännas underbar eftersom den är välförtjänt!

Hoppas även ni får en bra helg!