Resan mot det bästa jag kan bli

Åh, vad underbart! Jag har sprungit!! Första löprundan på nästan tre veckor och just nu rusar adrenalinet runt som en jagad kanin i kroppen på mig!

Det blev en lite senare runda än jag först tänkt mig, pga en lite senare gårdagskväll än jag tänkt mig... Istället för en morgonjogg blev det sålunda en kvällsjogg i underbart skönt väder. Det berörde mig inte att det var lördag kväll och de flesta jag mötte var på väg ut på fest. Jag hade mitt eget party, som enda gäst i spåret, alldeles svettig och härlig! ;)

 Jag hade ställt in mig på att det skulle kännas tungt orkesmässigt men jag sa till mig själv innan att det är helt ok om det är jobbigt, gå om du inte vill springa. De första tre passen är bara till för att ta mig tillbaka in i rutinen, sen kör vi på allvar. Kanske just därför var det inte speciellt jobbigt! Förutom uppvärmningen gick jag bara en gång, ca 2 minuter, när pulsen rusade i en uppförsbacke. Annars rullade jag på i ett ganska bra tempo, naturligtvis inga rekordtider, men det var knappast målet heller. Målet var att komma runt utan att känna nån smärta i foten, och med ett positivt tänkande hela tiden, och det lyckades jag väldigt bra med! Det fanns en hel del krafter kvar när jag kom hem, precis som det var planerat! Nu känner jag mig som ett litet barn, alldeles lycklig och bekymmerslös!

Imorgon blir det en lång prommis och nån typ av styrka, vet bara inte riktigt vad. Kanske kettle bells?? Det lutar nog åt det nu när jag känner efter.

Trevlig kväll!!