Varför göra det enkelt när man kan göra det svårt?

Jag vågade, jag vågade, jag vågade! Jag vågade gå ut i 4 minuters tempo! Så höll min satsning då? Pfff! Inte för fem öre! Kom in på 43:50 vilket ju inte är någon dålig tid alls men det är ju långt ifrån de 40 minutrarna jag hade fått om min plan gått i lås.

Egentligen var mitt lopp ett skolboksexempel på hur man inte ska springa ett lopp. Jag gick ut för hårt var för varje kilometer tvungen att sänka hastigheten. Nedan är en genomgång över genomsnittsfarten på varje kilometer:

km min/km puls
1 -  3:59 -  160
2 -  3:58 -  171
3 -  4:19 -  171
4 -  4:16 -  171
5 -  4:27 -  171
6 -  4:23 -  171
7 -  4:27 -  171
8 -  4:43 -  169
9 -  4:33 -  170
10- 4:08 -  170

Hade jag istället hållit en hastighet av låt säga 4:15 - 4:20 min/km då hade jag nog lyckats hålla den istället och kommit in på runt 42 minuter - alltså två minuter snabbare. Nedan är min puls och hastighetskurva:

Tittar man på närmare på den grafen så ser man att jag lyckades hålla en riktigt jämn pulskurva trots varierande hastighet. Att hastigheten varierar så mycket är beror till stor grad på backar under loppet vilket ju är helt naturligt.

Men jag gjorde en kalkylerad risk (om än kanske en aning underskattad), och jag var fullt medveten om risken att inte orka hålla uppe takten. Så jag ångrar inte planen, det var värt risken. Vad som var bra i alla fall var att nu fick jag ett kvitto på vilken puls (170 slag/min) som jag kan hålla i 45 minuter. Denna kunskap kommer komma till bra användning under min träning och under kommande lopp.

Men bortsett från den tekniska analysen, hur kändes loppet? Jobbigt! Efter ca 2 km började jag få ont i skenbenen. Har haft problem där de senaste veckorna så det var inte oväntat. Jag försökte avhjälpa det genom att springa lite på framfötterna men det orkade jag bara korta sträckor. Det blev i alla fall inte helt fruktansvärt som det har varit någon gång tidigare men ganska ont gjorde det. Sen tog låren en hel del stryk också men det jobbigast var det nog för konditionen i allmänhet. Jag är helt enkelt inte van vid att hålla en så hög hastighet och puls så länge.

Kul var det i alla fall. Träffade också på Torkel, Filur och även Bengt från F&S Joggingen. Nu ska jag bara slappa. Kanske ta mig hem till en kompis och fortsätta en filmfestival som pågått under hela helgen. Årets första lopp är avklarat och nu är det återhämtning som gäller.