Annas blogg

Passet inleddes med en lätt uppvärmning, eller så har min kondition blivit bättre. Det var i alla fall en skön uppvärmning som gjorde mig varm men inte allt för trött. Sen blev det höga sparkar, precis vad jag gillar. Kombinationen roundhouse + wheelkick är så skööön.  :-)

Därefter blev det något helt nytt och jag blev nybörjare igen. Att greppa och slänga iväg motståndarens roundhouse har vi övat på tidigare (och jag var inte bra på det då heller). Men nu skulle vi komplettera med en wheelkick. Oj! Det blev mycket nytt för hjärnan. Fick till det ganska bra till slut och kände att med lite hastighet (och balans) så är detta en riktigt kul kombination.

Sen avslutades passet med lätt sparring. Jag var ofokuserad och långsam så jag fick ta rätt mycket stryk. Och så hände det... Min motståndare slänger upp en roundhouse i huvudhöjd. Jag är inte alls med och den tar i kindbenet.

Tur att det var lätt sparring annars hade jag varit golvad. Istället fick vi avbryta och jag satte mig med en kall vattenflaska mot kindbenet. Jag hoppades innerligt att det inte skulle bli en blåtira.

Väl på jobbet kommer smärtan. Det gör inte så himla ont men oron för en blåtira finns kvar. Det börjar synas lite blått på kinden men inte så att det syns tydligt. Däremot har jag hela tiden en lätt molande värk. Jag följer alla råd jag får: kyla, lätt masage och håll ansiktet uppåt (så gott det går vid en dator). I kväll blir det Hirudoid (kräm mot blåmärken) och att sova på rygg.

Men "den som sig i leken ger..."