Annas blogg

Jag hade tänkt avsluta "höstterminen" med en intensiv träningsvecka men det ville inte min kropp. Eller snarare är det bara vänster vad som inte hängde med hela vägen.

Det hela började onsdagen den 9 december på kickboxningen då jag fick en lätt sträckning i vänster vad men inte värre än att jag klarade fredagens träning utan problem.

Jag hade planer på att pröva de andra gruppträningarna på jobbet: step-up, jympa, julmix och skivstång utöver min vanliga träning. Måndagen började bra med kickboxning på morgonen och step-up till lunch. Jag kände mig lite sliten på tisdagen så jag skippade jympan. På onsdagens morgon-kickboxning gjorde vänster vad sig till känna igen.

Lunchpasset var "julmix" då vi ledare bjuder på en timmes blandad träning till julmusik och iklädda julröda kläder och tomteluva. Jag ledde 6 minuter skuggboxning direkt efter jympa-uppvärmningen. Sen följde 6 minuter styrka innan nästa pulshöjande jympa i sex minuter.

Och där, under jympan, gav vänster vad upp. Det kändes som om någon högg en vass kniv rakt in i vaden.

Trots vaden hängde jag med på nästa styrkepass och den avslutande stretchingen. Sen haltade jag till omklädning och dusch. Eftermiddagen tillbringades med benen på skrivbordet och tangentbordet i knät. Med en sådan arbetsställning fick jag många kommentarer av de som passerade mitt rum.  :-)

Morgon och kväll smörjer jag in vaden med Ibumetin-salva och resten av dagen haltar jag. Det fungerar att gå med lätt böjt ben och inte skjuta ifrån med foten/tårna. Idag upptäckte jag också att vaden är öm på insidan av benet så jag kommer koncentrera insmörjningen till det området.

Fram till julafton kan min vad få vila men sen ... oj, vad jag ska träna igen.