Körde rygg och bic ikväll. Besviken på några stationer när det kommer till bic, men det är något jag får jobba på.
Hade många tänk om tankar detta pass. Tänk om jag skulle fortsatt träna efter Egyptenresan 2006 då jag hade gått ner massa och var i bra form. Jag skulle antagligen sett ut som en grekisk gud vid det här laget. Skulle man ha umgåtts med samma personer som man gör nu? Skulle man ha missat massa kul man haft pga träning? Skulle fler eller färre tjejer passerat revy? Skulle jag varit annorlunda som person? Skulle man varit mer auktoritär och folk lyssnat mer på en? Det är lätt att sväva iväg. Men sen om jag vänder på det, tänk om jag om 3 år fram istället skulle tänka i dessa banor, då skulle det vara dubbelt längre tid som gått. Då är det ju bra att man tränar nu. En sak är säker, som jag konstaterat ofta, man ska aldrig sluta träna. Känns så waste att hålla på med samma mesvikter man lätt klarade av för över 3 år sedan. Det här är tredje gången nu jag ska gå ner över 10 kg i vikt för att känna mig någorlunda i form. Kan alltså konstatera att jag tränat bort över 30-40 kg de senaste 5-6 åren, och nu står man på ruta ett igen. Är och har länge varit övertygad om att framgång i livet för mig går hand i hand med en vältränad kropp. För mår man bra, är frisk, trivs med sig själv, presterar man bättre, ger bättre intryck på folk och mer självsäker. Om detta sen stämmer får jag se om några år när den dagen kommer. Är fallet så, känns det bra att man all framgång framför sig! Ståhlman out