Från otränad till klassikern

Men hallå!

Vasaloppet i dag. Om exakt ett år så kommer jag stå där på skidorna. Overklig tanke. 


Såg ju inte så jäkla jobbigt ut faktiskt. 

Sportbladets Robert Laul gick i mål på 9 timmar 25 minuter och 30 sekunder.

Mitt mål är således 9 timmar 25 minuter och 29 sekunder.

Grejar jag det kommer jag göra som Brinken, det vill säga gråta.

****
Sen var det dags för en minnesvärd dag i ”Från otränad till klassikern”:s historia: 
Det första träningspasset.

Inga joggingstrumpor, ingen mössa, inga vantar, ingen pulsklocka.

Förutsättningarna var vad man i folkmun kallar ”optimala”.

Triathlon-guden Jonas Colting har skrivit mycket bra saker gällande träning och en av dessa är:
Träna inte för hårt i början. Spring i det tempot att när du är klar ska du känna att du kan springa lika långt till.

Detta har jag anammat in absurdum. 

Och det är svårt som fasen i bland, för när man känner att man är in da mooood så är det frestande att trycka på lite extra.

För alla er som har det här problemet så har jag ett hett tips (Jonas, om du läser detta: du har fritt fram att använda detta i din nästa bok).

Spring på is. Det gjorde jag i dag och det gick fan inte fort.


Perfekt underlag. 


****

Nu sitter ni förstås och tänker ”men hur i hela Hallonbergen kunde han springa utan mössa, han som har så långt hår som bara åker ner i ögonen hela tiden?” och eftersom att ni tjatar så, så ska jag dela med mig av mitt superhemliga trick vad gäller detta också.

Receptet lyder:
2 tofsar
2 hårspännen

Tillagning:
Blöt håret lite och kamma det bakåt (gärna med fingrarna, blir snyggare). Gör sedan en tofs långt bak med håret uppe på huvudet. Sedan tar ni den andra tofsen och gör samma sak fast längre ner mot nacken. Håret på sidorna som är för kort för att fästa i någon av tofsarna sätter ni fast med varsitt hårspänne.

Voilà!


Ett stycke samuraj till er tjänst.

För att återkoppla till det här med att hålla ett lugnt tempo så finns det ett fenomenalt sätt för alla samurajer där ute att ta reda på huruvida man hållt rätt tempo eller inte.

Om man sprungit lugnt och stilla - som sig bör - så ska frisyren ha ändrats så lite som möjligt.

33 minuter och 3 kilometer isjogg senare såg samuraj Bergman ut enligt nedan.



Jag tycker att jag får godkänt för den.

****
Slutligen, för alla er som undrar var Vasaloppvinnaren Jörgen Brink har ställt av sin vägg från stafetten 2003 så kan jag meddela att jag i dag hittade den stadigt stående i korsningen Aspövägen/Västermovägen.

Fyndet firar jag med att bjuda er på den här underbara tolkningen av en magnifik dänga.