karolin.hedlund@telia.com's Blog

Vaknar till en grå morgon men vindstilla. Något sval men behaglig. Njuter av en stilla frukost med kaffe och läser en bok. Skriver lite i min dagbok och sen börjar planerandet över dagen. Börjar plocka rätt på allt som måste tvättas, sätter igång diskmaskin, plockar ur sänglinnen och startar tvättmaskin. Sen är det dags att ta rätt på mig själv efter att alla barnen har kommit opp. Fram med löpkläderna och ordna till Ipoden. Yes, ut i det fria och komma igång. Startar försiktigt eftersom benhinnorna har protesterat emellanåt. Men det funkar och det funkar fint. Underbart, för att inte tala om hur bra jag mår idag. Inga protester ifrån kroppen. Löper på i det gråa, vindstilla vädret. Passerar milen och fortsätter på mindre landsväg. Tyst och lugnt. Sen kommer grusvägen som jag inte tycker om. Rullande grus under fötterna är inte så särdeles häftigt. Det ska va' asfalt. Passerar 12 km känns fortfarande bra. Tårna börjar somna lite men jag ändrar löpsteget och rör mer på tårna i skorna. 13 km och övre lårbensmuskeln låser sig (kramp). Gör några höga hoppsteg och det låser upp sig. Fortsätter och närmar mig slutet. De sista hundra meterna ökar jag hastigheten och det känns mycket bra. Faktiskt skulle jag kunna ha fortsatt några km till men distansökningen bör ske bitvis. Jag klarade av 15,46 km utan större problem och jag fick rätsida på de få skavanker som dök upp. Det som förvånade mig var att den berömda "väggen" dök aldrig opp vilket den gjorde första gången. Jag är "impad" på mig själv. Nästa tur blir ngt längre.