Hitta tillbaka till löpningen...

Om två dagar vid denna tiden har jag förhoppningsvis gått i mål i Köpenhamns marathon. Anledningen att jag skriver förhoppningsvis är på grund av att min vad som strulat lite den senaste tiden bara blivit värre av vilan. I tisdags hade jag planerat att köra långa intervaller med löpklubben som mitt sista träningspass innan maran, men efter 5 km uppvärmning där vaden kändes av hela tiden beslöt jag mig för att vila fram till loppet.

Har undvikit trappor så gott det går och går med dämpade löparskor på jobbet, men vaden ger inte med sig. Tog 10 löpsteg precis och det kändes rejält stumt i vaden. När jag sprang 2 mil i förra veckan i 4:23-tempo hade jag inget problem med vaden ävem om jag kände av den när jag började springa. Därför intalar jag mig själv att det inte kommer vara ett problem och att det kommer kännas bättre efter några kilometer. Men det är klart oroväckande att det inte känns bättre trots vilan.

Lutar åt att jag kommer hänga på i 3:30-gruppen och se hur långt det håller. Fördelen med stora maror är ju att det finns farthållare man kan följa. Åker till Danmark redan på lördagen och hälsar på en kompis, och sover över hos honom.

Lycka till alla som ska springa i Göteborg imorgon!