Daniels blogg

Alla vi som håller på med någon form av träning har en målsättning med denna. Ibland är den tydligt uttalad, nedskriven på papper och officiell. Men ibland finns den bara i huvudet som en tanke. Det är inte helt säkert på att man själv är medveten om att det är just en målsättning. Men det är tillslut målsättningarna som blir vår drivkraft och beroende på målsättningen blir vi glada eller besvikna vid mållinjen. Målsättningarna kommer alltid att vara individuella.

Tänk er ett millopp där en person som precis börjat med löpträning har som mål att ta sig runt milen utan att stanna och kanske till och med gå under 60 min, medans en elitlöpare har som mål att vinna eller komma topp tre. De ska utföra samma sak, men har olika målsättningar. Skulle elitlöparen och motionären ta sig runt på samma tid så har de utfört en lika bra prestation. Men den ena skulle vara lite gladare än den andra.

Skriv ner er målsättning och sätt upp den på en plats ni passerar ofta. Spegeln i badrummet, kylskåpet, skrivbordet på jobbet osv. Så påminns man hela tiden om målsättningen. Annars är det lätt att den under tidens gång suddas ut lite grann i kanterna och när det blir dax att sammanfatta och se om man uppfyllt sina mål, så har man svårt att göra detta, eftersom de inte finns på print. Själv har jag en uppmaning på kylskåpet. Den hjälper mig flera gånger per dag.

Jag uppnådde en målsättning igår. Hade satt ett viktmål fram till midsommar och passerade den gränsen redan igår, 2 månader i förväg. Nu gäller det att formulera om målen så att jag kan ta dem vidare med de nya förutsättningar som givits. Är inte helt klar ännu när det gäller detta, men funderar kring minus 1 kg per månad och slutvikt på 93 till midsommar istället för 95 som var den gräns jag passerade igår. Har förövrigt inte vägt såhär lite sedan sommaren 2004, snart 7 år sedan!

Något som är viktigt med målsättningarna, det är att inte sätta dem för högt. Eller kanske snarare att dela upp dem. Visioner kan vara långt bort i tiden, något man siktar mot, strävar mot, men som är teoretiskt nåbart (men rätt tufft och kravfyllt). Sedan har vid huvudmål, det kan vara exempelvis att springa ett lopp under en viss tid inom en viss tidsperiod. Men det viktigaste är kanske ändå delmålen. Vägen mot huvudmålet och visionen. För att fortsätta resonera kring huvudmålet, så kan delmålen på vägen vara att utföra ett visst antal träningspass innan loppet, att springa si och så många mil per vecka, att som för mig, tappa några extra kilon under en viss period osv. Det är på den här punkten jag menar att man inte ska sätta sina mål för högt. Istället ska man vara bedredd att revidera dem och uppgradera dem till något lite tuffare.

Om jag bestämmer mig för att gå ner ett kilo och så lyckas jag med det efter något vecka, då har jag uppfyllt ett av mina mål. Sedan bestämmer jag mig för att gå ner ytterligare ett kilo, och lyckas med det efter ytterligare någon vecka. Sådär fortsätter jag i 10 perioder, men misslyckas med målsättningen den 10:e. Då har jag ändå uppfyllt min målsättning nio gånger och självförtroendet växer för varje gång. Om jag istället hade som mål att gå ner 10 kg direkt, och stannar på en viktnedgång på 9 kg, så har jag utfört precis samma prestation som den första personen, men jag har inte lyckats med någon målsättning på vägen. Därför känner jag mig även ledsen och nedstämd.

Jag säger inte att man inte ska sikta lågt, utan jag säger bara att man kan dela upp sina mål i flera delmål. Det ger alltid en kick att lyckas med måluppfyllelse!

Det viktiga för mig nu är just att fomulera nya delmål på väg mot mitt huvudmål. Än så länge håller jag dem för mig själv. Men utan mål har jag inget att sträva mot och då är det lätt att allt faller platt istället. Nu ska jag ta en tur förbi kylskåpet och uppdatera mina mål.