Daniels blogg

Just nu är jag frustrerad. Frustrerad på att jag springer så långsamt. Frustrerad på mitt träningsupplägg. Frustrerad för att det bara är 10 dagar kvar. Det är med formtoppning är inte min grej. Men klarar jag målsättningen om 10 dagar så kommer jag att vara tacksam för att jag inte sprang fortare nu veckan före. Då kommer jag att tacka Cäta som håller ner min hastighet och samtidigt påverkar min frustration till det värre.

Önskar bara att jag fick springa av mig lite. Ska nog göra det imorgon. Sen blir det något intervallpass tidigt i nästa vecka med. Annars håller jag mig till min frustrationsökande löpning. Har inte så många pass kvar innan det är dax. Insåg det idag, att jag faktiskt ska springa nästa vecka. Shit!

Det viktigaste är inte att springa fort nu, utan att ta mig runt och göra det på min måltid nästa lördag. Då ska jag fira med något extra fort löppass.

Var förbi på hunddagiset idag. Kändes bra. Lite synd att Cäta löper just nu, annars hade vi haft inskolning ganska direkt. Nu får kalaset vänta någon vecka till. Ska hålla kontakten. Har lika nära till dagiset som till jobbet från parkeringen. Skönt! Då skapas helt plötsligt möjligheter att springa hem och ta med Cäta som sällskap. Grymt. Voff!

Imorgon blir det troligen lite snabbdistans i vart fall. Inte max. Inte långt, inte snabbt, men 5-8 km i 4:30-4:45-tempo, då är jag nöjd. Annars blir jag frustrerad på riktigt.