Daniels blogg

Blev ett snabbt intervallpass igår på bana. Har testat 200 meters intervaller tidigare. Då var målet 25 st och jag gav mig redan efter 13. Därför tänkte jag att jag delar upp intervallerna lite och körde fem åt gången, sedan lite längre vila och så ytterligare fem osv. Blev 3 set och totalt 15 intervaller igår. Tempot var något högre än plan, ca 38,5-39 sek per intervall och vila var kortare än tidigare försök, nu 60 sekunder. Var riktigt trött efteråt. Självklart ett jobbigt pass, men det blev inte bättre av att jag alltid sprang in i en vägg efter halva intervallen. Vinden var massiv och efter 70 meter i motvind så ville inte benen springa mer. Sista 30 m av varje intervall måste ha gått i krypfart. Nästan.

Idag väntar ytterligare pass med jobbet. Ser alltid fram emot de passen. Kanske främst för att jag får sällskap på mina rundor. Saknar verkligen det här uppe. Att springa med någon. Inte varje gång, för ibland vill man springa själv med. Men då är det frivilligt och självvalt, nu är det bara som det är, inget jag kan påverka och därför inget jag ska brusa upp över, utan acceptera läget. Tror att jag är rätt bra på det, men jag kan sakna det i alla fall.

Mindre än sex veckor kvar tills jag är på svensk mark igen. För gott? Nä, det tror jag inte. Men man vet aldrig vart livet tar en. Känner att det här ger mersmak, även om jag inte vill till ett litet ställe i norr. Finns massor med ställen som står före i listan och Norge är inte helt fel. Men först väntar nytt jobb och ny stad i Sverige, tillsammans med min flickvän. Äntligen! Det är nästan lika stor utmaning med jobb i ny svensk stad som i Norge. Men först 29 arbetsdagar kvar i Lakselv.

Spring!