BLOD, SVETT & BLOMKÅLSÖRON

Jag är 34 år, ectomorph och har höft/rygg-problem. Inte de bästa förutsättningarna för att bli ett bra fighter. Det stoppar inte mig dock - Jag tänker bli så bra jag någonsin kan!

För att uppnå det behöver jag en målinriktad och strukturerad plan. Lite lustigt att det ska behöva ta sån tid att komma fram till det, men många av nedanstående punkter har sakta men säkert vuxit fram och det är väl egentligen först nu som det känns att alla pusselbitarna fallit på plats.

Inget är ju skrivet i sten, speciellt inte när det gäller träning. Saker och ting förändras med tiden, oförutsedda saker händer och man tvingas med jämna mellanrum omvärdera och förändra sin träning. Men just nu ser planen ut så här och jag tror att den är relativt långsiktig:

Prioritet 1: Att bli frisk/skadefri och bevara det så
Om inte kroppen håller är det ju ingen större idé liksom. Kommer att träna mycket mer förebyggande och underhålla kroppen med jämna besök hos naprapat/kiropraktor, massage och kanske sjukgymnast. Exakt hur det här kommer att gå till återstår lite grann, ska träffa en person som är kunnig inom området i eftermiddag. Det känns dock som att det kommer att gå vägen. Kommer även att jobba på att få ett starkare immunförsvar som ett led i detta.

Nedanstående punkter kommer att genomföras simultant och är alla lika viktiga:

Jag måste bli starkare och tyngre
En av mina största svagheter är att jag inte är jättestark. Visst är det mycket teknik i fighting, jag har ju t ex lyckats kasta en kille på judon som väger 160 kg (och jag klarar ju inte lyfta 160 kg i marklyft), men ibland finns det situationer där ett rent övertag i styrka har ganska stor betydelse för fightens utgång. Målet är 8-9 kg muskler till, vilket inte enbart ger mig mer styrka utan även mer vikt för motståndarna att brottas med.

Att kartlägga mitt game och täppa till hålen
Detta är ett arbete jag redan påbörjat, men jag har en bit kvar. Det handlar t ex om att om jag exempelvis hamnar underst i halvguard så ska jag direkt veta hur jag antingen tar mig därifrån eller går på en submission/strypning. Om jag lyckas eller inte är en annan sak, men jag ska åtminstone kunna göra ett hyftast försök. Det finns ju ett gäng positioner och ett antal val att göra, det liknas ju inte med schack för intet. När jag fått ordning på mitt eget game kan man på sikt göra olika gameplans för olika motståndare.

Fokus/Ego
Jag försöker alltid att hålla ett högt fokus rakt igenom hela träningspasset och lyckas ofta ganska bra med det. Det jag måste bli bättre på är att ta för mig lite mera. Vara lite mer ego. Kampsport handlar mycket om ödmjukhet, vilket är fine, men jag är nästan alltid antingen lättare eller lägre graderad än mina "motståndare" (det är ju min kära klubbkamrater ju). En person med högre gradering/förmåga ska anpassa sig till den lägre, inte tvärtom, alltså har jag i de flesta fall rätt att gå på lite mer än vad jag kanske brukar. Däremot när jag möter en lättare eller lägre graderad så kommer jag att anpassa mig så klart.