För ett antal år sedan. När satsningen var lite hårdare och kroppen lite vassare så körde vi en del 20/20 intervaller. D.v.s 20'' snabbt och 20'' jogg. Vi hade en del pass som såg ut så här: 2x20x20/20 + 1x50x20/20 Med 2-3' serievila. Det kanske inte låter speciellt hemskt. Men nu. Efter idag. Vet jag att det där var fan i mig brutala pass. Och jag kan inte komma på hur jag klarade av dem.

Idag var planen, att för första gången på en massa år köra just 20/20 intervallerna. Nästan så jag var lite nervös innan. Jag hade skissat upp 2x20x20/20 + 2x10x20/20. Med 2' serievila (jogg). Det gick sådär. Eller helt ärligt. Det gick inte alls.

Redan efter sex lopp i första serien var jag helt slut. Och efter första serien. Som jag kortade ner till tio lopp. Var jag död. Men jag joggade 2' och satte iväg på andra serien. När den var klar. Även den blev bara tio lopp. Så hukade jag mig fram och släppte ut allt maginnehåll. Gång efter gång.

Det var en del folk i rösjöspåret en sån här morgon. Och de tittade lite konstigt på mig. Jag försökte börja jogga ner lite. Men efter bara några steg kom nästa attack. Så jag lämnade lite fler fina märken i snön.

Jag tror inte riktigt jag är redo för pass i det här lite högre tempot. Och antagligen är inte senan det heller. Inte för att den gjorde ont, men det känns onödigt att chansa just nu. Så jag lägger om planen. I stället för de här snabbare 20/20 loppen och kommande intervallplaner på 70/20 så gör jag om dem till långa intervaller. 3km intervaller för att vara exakt. Med 5-6' joggvila mellan. I kanske 4.00 fart. För att få ordentlig uthållighet i stället för snabbhet. Känns viktigare så här pass tidigt in på grundträningen.

Snabbheten kan vi fixa till senare. I mitten/slutet på april kan snabbare intervaller läggas in och få igång lungorna och benen ännu mer. Och så påfrestas inte senan onödigt mycket heller. Vilket egentligen är det viktigaste.

Nu börjar jag känna mig lite bättre i kroppen. Värmen börjar komma tillbaka. Även om jag känner mig helt matt. Körde på lite väl hårt kanske. Och är riktigt missnöjd med passet. Det var inte så här det skulle gå. Men lite snabba lopp fick jag i benen och det är väl alltid något. Samt en ordentlig genomkörare och hög puls under en längre tid.

Nu ser jag mest fram emot morgondagens 12km pass med Janne. Och att få en fin vecka på 65km på fem löppass. Utan att ha några större problem med senan.