Jag började på basjympa för ca tre år sedan. Men desto mer man tränar, desto mer utmaningar behöver man för att utvecklas. Så numera blir det mest medel+ och intensivjympa. Det brukar dessutom vara en härlig stämning på intensivjympan.

jag började med medel för en hel del år sedan, samt att jag för 5 år senare grunnade på Intensiv. Det var inte mycket att funderar på enklare att testa. Nu är jag fast även om jag inte alltid kör fullt ut ( orkar inte) men jag mår förträffligt efter och kanidag inte vara utan detta moment tre ggr i veckan. Sedan blir det ett par öl med mina kompisar som inte jumpar. Jag tror att jag mår bäst i det läget.

Informationen att det är lika jobbigt att leda ett medelpass som att gå som motionär på ett intensivpass. Inför uttagningarna var det ju bara att inse att det skulle krävas liiiite mer styrka för att komma in. Jonas Måhléns pass i  julas blev startskottet för en högre ambitionsnivå ... Upp till bevis på diplomeringen i augusti :-)

 samma här... jag håller på med flera träningsformer beroende på säsong men intensivjympa är det klart roligaste. fråga mig inte varför men en säker förklaring är ledarnas aldrig sinande engagemang och förnyelse!

Av en slump gick jag på Nora Mliks fredagspass på City för 1,5-2 år sedan och blev helt hookad, både på tempot/styrkan/intensiteten som var skrattretande GALET jobbigt, dels på Nora som ledare - så inspirerande och så STARK och dels på musiken på hennes pass. Därefter hittade jag Gottfrid som blev favorit nummer två - jätteroliga och apjobbiga pass med massor av smittande glädje och uppmuntran. Håller med om att det är underbart att vara så totalt utpumpad som man är efter intensivpassen. Fredagspassen på City är en perfekt inledning på helgen - fredagsmys!

alexandre: Jag tar det som komplingmang!!!