En löpares dagbok

Händerna är lite lätt frusna. Kylan och det hårda regnet letade sin väg in genom handskarna. Nu börjar jag känna hur värmen åter finner sin plats i kroppen.

Janne har varit ute och kört sitt backpass och jag har coachat. Precis som vanligt. En del tittar lite konstigt när jag står där i backen och skriker.

Han har nu bara tre veckor kvar med backe, innan det går över till tävling och andra former av intervaller. Och jag fick idag inse att det inte blir någon backe för mig i år. Jag hinner inte komma tillbaka i tid. I stället får jag ta sikte mot något annat mål. Längre fram.

Under de senaste dagarna har det varit en lite positiv känsla i foten. Smärtan i senan har avtagit lite när jag känner på den. Men svullnaden är kvar. Jag får avvakta några dagar till och se vad som händer.

Idag kunde jag så klart inte hålla mig på cykeln. Asfalten och stigarna i skogen kring backen Janne sprang såg för inbjudande ut. Men det blev bara några steg. Kanske 100m totalt. Och även det kändes positivt. Hoppas jag kan ha kvar den här känslan nu, och börja klättringen tillbaka nu. Igen.