En löpares dagbok

Läste igenom det jag skrev igår. Och jag insåg snabbt att ha Tjurruset som mål är helt orealistiskt. Tiden har sprungit iväg på tok för fort. Och kvar står jag och stampar med en halvläkt hälsena. Och får inte springa mer än 3km. Och det i långsamt tempo.

Det är allt för kort tid kvar till Tjurruset och jag får nog börja inse att det är för tidigt att tala om någon slags tävlingscomeback för min del då. Jag får skjuta upp den till Två Sjöar i mars nästa år. Det får bli målet i stället. Då hinner jag kanske få lite fler km i benen också.

Idag var det den tredje dagen på schemat. Vilket innebar 3km. Försökte hålla nere tempot. Och undvika kolla på klockan och tidsmarkeringar. Det gick sådär. Positivt däremot var att det kändes riktigt bra i senan. Ingen direkt ömhet alls under 14' löpning. Och det efter att ha kört på med lite extra belastning på cykeln igår.

Nu ligger jag med foten högt. Kan nästan känna hur vätskan rinner upp genom vaden. Ser bilder i huvudet från Midnattsloppet igå kväll. Skoog kommer med sitt bekanta studsande steg längs gatan. Jagandes efter kommer Sjökan, Cédric, Lerdahl, Engström och Uhrbom. Välbekanta ansikten. De bilderna är bra att ha. När det blir dags att höja nivån.