En löpares dagbok

För fem dagar sedan öppnade jag tablettburken och pillade ut den första lilla runda tabletten. Nu. Fem dagar. Och tio tabletter senare. Är det egentligen ingen större skillnad.

Svullnaden ovanför nedre senfästet är kvar. Lite har den kanske gått ner, men det är en tydlig svullnad fortfarande. Ömheten när jag känner på senan är fortfarande kvar. Och det är lite stelt när jag går de första stegen på morgonen. Att prova springa några steg. Det har jag inte vågat.

Nu är det en veckas vila kvar också. Så jag ska väl kanske inte bryta ihop ännu. Kanske fungerar de antiinflamatoriska tabletterna som så. Att problemen försvinner när doseringen är klar. När den extra vilan infaller. Men jag vet inte. Jag hade hoppats på bättre och tydligare resultat av tabletterna.

Nu är det som sagt en vecka kvar. Sen får vi se om det blir att lyfta telefonen och slå en signal till Dr. Gustafsson igen. Eller om det blir att snöra på sig skorna och köra i väg.