En löpares dagbok

Så var julen över. Skönt. Jag är ingen stor fantast av julmat. Och så behöver jag rutiner. Att bara vara ledig kan vara skönt några dagar. Men blir det för mycket känns det bara jobbigt. Ska bli skönt att börja arbeta snart igen. Och få lite struktur på dagarna.

Har under julen fortsatt med styrketräningen och kört något enstaka lätt pass på motionscykeln. Mer går inte att köra med hälsenans nuvarande tillstånd.

I morgon ska jag tillbaka till läkaren och låta Dr. Gustafsson plocka bort bandaget och stygnen. Sedan är det bara bygga på träningen eftersom.

Nu när jag åker bil förbi vägar där jag annars brukar springa fram känns det mest jobbigt. Jag tittar ut genom fönstret. Jag vill inget hellre än att dra på mig skorna och sticka ut. Steg efter steg på skogsvägar. På våt och grusig asfalt. I bostadsområden och i de ödsliga skogspartierna. Se klockan på armen ticka och känna hur benen får jobba. Bättre än så blir det inte.