Löpträningen börjar...

... fast jag struntade i första passet. Även nästa skippar jag till förmån för en sista simtur innan "mitt" bad stänger (öppnar igen 2007).

Men i helgen ska jag börja... (om vädret är bra).
Och målet är en mil under timmen lagom till Tjejmilen.

Där är den

Jag hittade motivationen igår. Den låg och slumrade på kickboxningen. Ett stenhårt kondition- och styrkepass och jag bara njöt. :-)

Fortsatte sen med Iaido och mental träning. Vi testade "mobbing-Iaido" då man ska genomföra hälsning och en kata medan alla står runt omkring och fånar sig. Kul! Men svårt.

Nu är det inget kul

Ibland gömmer sig motivationen och är väldigt svår att finna. Träningen går på halvfart, jag har väldigt lätt att hitta orsaker för att hoppa över ett pass just nu. Min mathållning är under all kritik även om jag minskat på godis och annat sött. Men det har slunkit ned allt för mycket korv, hamburgare och pommes frites och alldeles för lite grönsaker. Vilket nu syns på magen (eller kanske mer känns i jeansen).

Jag längtar så efter lite varmare väder och torrare marker så att jag kan ut och springa (jogga, lunka). Men mest av allt vill jag få tid och karaktär nog att återgå till lättare måltider (mindre fett och mer grönt).

Det låter enkelt men med tre tonårsgrabbar som med lätthet klämmer i sig grillkorv och pommes frites till middag utan att öka ett gram och sen kompletterar med lite mackor framåt kvällen. Ja, då är det svårt att "bara" äta en liten sallad.

Att det dessutom är alldeles gråmulet utanför fönstret och alla arbetskamrater tagit sovmorgon gör ju inte situationen bättre.

Nä, nu får jag lov att rycka upp mig. Kanske kan jag hitta motivationen igen i era bloggar eller i forumet...

Kämpar på

Att avstå från godis, kakor och bullar klarar jag av men min älskade glass...

Samlade på mig ett antal minus i slutet på andra veckan. Det blev både glass (med grädde och strössel) och cola, men gott var det. Efter den svackan blev livet lite bättre igen (faktiskt!).

De sista två veckorna har vi utökat våra plus- och minuslistor. Det finns nu större möjligheter att samla + men också större risk för -.

Det är bara att kämpa vidare.

Utan sött i 40 dagar försmäktar jag...

Hur kunde jag komma på en sån idé, att utmana barnen på hälsosamt leverne?

Allt började med att vi har en mobiltelefon "för mycket" i familjen. Vem jag än ger den till så "blir det orättvist". Då kom jag på den lysande idén att vi kan samla + och - och den som lycka bäst får mobiltelefonen.

Naturligtvis gick de med på det.

Så nu gäller det att leva sunt. Vi får plus för grönsaker, frukt, fysisk aktivitet mm och minus för glass, godis, läsk, chips, sitta vid datorn för länge, mm. Allt enligt en lista som vi sammanställt tillsammans.

Första veckan gick bra men igår kom sötsuget över mig. Min räddning är stekta äppelbitar med kanel (receptet finns på "Mina sidor" här bredvid). Jag trodde att jag skulle bräcka mina onyttiga söner med hästlängder ... men icke sa nicke.

Fyra veckor ska vi hålla på och jag liiiider...

Jag förstår inte

Jag är kanske "gammalmodig" men att mötas av tjejer i omklädnadsrummet som sätter på sig deodorant och make-up INNAN träning tycker jag är konstigt. Jag har även sett tjejer som tränar i bylsig collagetröja för att man inte ska kunna se att de svettas!?! Vem kan låta bli att svettas efter 60 minuter kickboxning?

Dessa tjejer undviker också att duscha efteråt, de kan ev blaska av sig under armarna och i ansiktet insvepta i en stor handuk och iklädda trosor och BH. Eller så tar de med sig sina kläder och låser in sig på den pyttelilla toaletten för att tvätta av sig (?) och klä om.

Och detta är unga vältränade tjejer utan någonsomhelst viktproblem!?!

Jag känner mig väldigt udda som efter varje pass är genomsvettig, vilket tydligt syns på min gråa tröja. Som klär av mig och duschar efter varje pass och som använder deodorant och ev make-up EFTER träning och dusch.

Är det jakten på den perfekta kroppen som får dessa tjejer att tro att de inte duger. Hur kan de välja att träna hårt och ändå skämmas över något så naturligt som att svettas?

Kan någon förklara för mig?

Aj! Oj!

Hoppsan! För mycket stretching i veckan. Min vänstra höft protesterar nu när jag vrider på benen. Två träningstillfällen med mycket stretching för att kunna sparka högt blev för mycket. Mina överböjliga leder behöver mer styrka och stabiltet. Det blir till att hålla ihop benen ett tag och köra styrketräning istället. Jag som inte är mycket för ren styrketräning måste försöka hitta några bra övningar för höftens inåt- och utåtförare. Tips?

Hoppas ni andra har bättre balans mellan vighet, styrka och kondition så ni håller er skadefria. :-)

Tornado

Wow! Det var bara teknikträning på kickboxningspasset i onsdags. Vi fick öva in "tornadospark"! Oerhört kul - oerhört svårt, i alla fall för mig som har vissa koordinationsproblem när man ska hoppa och sparka (medans man är i luften). Det blir oftast först hopp, sen spark. Inte lika snyggt och definitift inte lika effektivt.

Detta sparkande gjorde att simningen i torsdags kändes "konstig". Det var ingen träningsvärk men nog var musklerna i benen inte riktigt allerta. Fick simma lite mer med armarna istället.

Nu ska jag hem och skrämma ungarna med att de måste vara ute minst en gång varje dag under sportlovet. ;-)

Stegräknare

Jag har fått en stegräknare. :-) En himla kul liten grej som hänger med mig hela dagen. Vad var det jag hade läst, var det 10000 steg per dag man borde ta? Redan nu har jag avverkat 1052 steg men jag tror att den räknade några skakningar på bussen. ;-)

Det är en mycket billig variant av stegräknare som räknar från första steg. De mer avancerade (som min kompis har) börjar inte räkna förrän man tagit några steg. Men jag får i alla fall en fingervisning om hur aktiv/passiv jag är.

Jag börjar mäta idag som är min "vilodag" så kan det bara bli bättre sen...

Vad är träning?

När jag för tre-fyra år sen började "röra på fläsket" ja, då räknades varje promenad som träning. T o m en och annan städning blev uppskriven som träning och var hissen trasig räknades trapporna också. På den tiden hade jag ingen schemalagd träning utöver Iaido.

Idag räknar jag bara raska promenader på över en timme som "träning" utöver Iaido, kickboxning och simning. Att jag tar en rask promenad på 15 minuter till och från träningen kommer inte med, inte heller att jag numera med lätthet väljer trapporna istället för hissen.

Det är antagligen denna inställning som gör att man som otränad och överviktig tycker att smala "kan äta hur mycket som helst men inte träna". Har man ork så känns inte "träning" lika jobbigt.

Det är så skönt att inte längre fasa för "brännboll med jobbet" eller "lite skridskor i Kungsan".