Första brutna passet

2010-03-06 17:49   0 Likes   12 Comments   0 Images

Share

Ja, då har man brutit sitt första pass då.

Hade sett fram emot 3-timmars-långspinningen ett tag nu så i går eftermiddag när jag började få ont i halsen bestämde jag mig genast att skippa den dagens pass till förmån för spinningen. Men i morse när jag vaknade kände jag fortfarande att halsen inte var som den borde vara. Men jag mådde för övrigt bra.

Och eftersom jag tidigare hyllat att kolla vilopulsen för att få fram allmäntillståndet så var det tags att testa mina teorier i skarpt läge. När jag kollat pulsen tidigare så har den, efter en vilodag, legat på ca 44 slag/minut för att sen öka med ca 2 slag/minut per dag utan vila. När jag mätte den första gången i morse visade den på 51-53 slag, och då hade jag ju vilat i går. Då bestämde jag mig klokt nog att inte köra spinningen. Men jag ville ju så hemskt gärna... så jag tog pulsen igen... och igen... och efter lite avslappning fick jag ner pulsen till 47 slag vilket ju faktiskt bara är 3 slag mer än vad det skulle varit som bäst.

Sen provade jag också ett så kallat ortostatiskt pulstest. Då ska man jämföra pulsen liggande och stående. Är skillnaden mer än 20 slag/minut så tyder det på att något inte är som det ska. Kanske är man övertränad. Men jag fick inte en större skillnad än ungefär 10 slag. Så då bestämde jag mig för att köra spinningen! Jag mådde ju ändå bra.

Men det gick inte riktigt som planerat. Kroppen svarade inte. Pulsen gick upp, men inte tillräckligt i förhållande till ansträngningen eller kanske snarare, jag kände mig, i brist på bättre ord, obekväm att anstränga mig såpass mycket så att pulsen skulle gå upp till det förväntade. Jag provade pressa upp den bortåt 160 slag/minut ett par gånger men kände ingen lust att ligga kvar där.

Så när första blocket av tre började närma sig sitt slut så bestämde jag mig för att varva ner och lägga av. Kände att det var ingen idé att ligga och halvköra i ytterligare två timmar bara därför att. Jag hade säkerligen fixat det, men till vilken vinst och vilket pris? Hade nog inte fått så mycket ut av det vid den pulsen jag låg på och jag kände att jag skulle riskera att det som nu var fel i kroppen skulle bryta ut. Så lika bra att lägga av.

Nu när jag kommit hem så läser jag följande stycke i en bok om träning jag har:

"
Är du bara snuvig och/eller har lite ont i halsen, utan försämrat allmäntillstånd och utan allvarliga förkylningssymptom så går det bra att träna. Undvik högintensiv träning och korta det längsta långdistanspasset något, men fortsätt med låg- och medelintensiv träning.
"

Låter med andra ord som jag gjorde ganska rätt. Är faktiskt ganska stolt över mig själv för att jag var så förnuftig att lägga av. Jag har stora träningsmål i år och att riskera dem för stoltheten att inte ge upp ett pass är det inte värt.

----

Förresten så var det helt underbart att se Spinning-Hitler in action, trampandes på som om hon försökte rödglödga motståndskivan!

Spinning utan ledare men med pannben

2010-02-28 20:57   0 Likes   6 Comments   0 Images

Share

Var på Sveavägen idag efter att ha vandrat runt stan letandes efter kartor efter vandringleder i Stockholmsområdet.

Direkt var det upp på löpbandet. Nu var det dags att kalibrera fotpoden till min pulsklocka. Har haft en känsla att den har överskattat hastigheten, tyvärr. Men efter att ha sprungit ett tag och jämfört med löpbandets mätare så visade sig den inte slå mer än ca 5 s per km och när jag körde ett kombotest på lite olika hastigheter så slog det bara 3 meter över 500 meter. Alltså mer än 99% korrekt. Men jag har upptäckt hur jag kan lura den. Börjar jag ta massa små snabba steg, ja då överskattar den hastigheten med nästan 30 s/km vilket ju är mindre bra. Men så länge jag springer hyfsat normalt verkar den ligga ange ganska korrekta värden. Förvånansvärt med tanke på att det slagit ganska mycket mot dem som kört med GPS ute när vi sprungit. Kanske är det snön och glidet som lurar fotpodden, eller så är det GPS:erna som luras av alla husväggar (vi springer mycket inne i stan).

I alla fall, jag sprang inte längre än jag behövde på löpbandet. Av någon anledning har jag börjat få ont i höger smalben när jag springer på löpband (aldrig annars). Har aldrig haft ont i benhinnorna tidigare så har inte koll på exakt var de sitter men om jag vore gud så är det där jag hade ont som jag skulle den högra. Det lustiga är att det inte gör det minsta ont när jag springer ute. Vet inte om det kan vara så att jag värmde upp för kort tid. Får leta reda på guldtrassels inlägg om benhinnor, har för mig att det inlägget var ganska heltäckande...

Nej, det bidde lite kettlebells istället inför spinningen. Lite snopet var det sen när det visade sig att ledaren fått blackout och glömt bort att han skulle ha ett pass idag. Men vi fick i alla fall lite musik att lyssna till frispinningen som det blev. Var riktigt intressant. Det var hemskt länge sedan jag konditionstränade själv. Jag är jättedålig på att pressa mig själv i brist på andra medlöpare eller ledare så det var perfekt pannbensträning för mig idag. Sen så har jag kört hemskt mycket intervaller de senaste månaderna och inte mycket till jämn belastning så idag var det dags variera träningen åt det hållet.

Började första halvan med stående cykling för att pressa upp pulsen. Sen när jag kommit upp i 170 slag/minut så satte jag mig ner och gav mig fan på att jag skulle sitta tills pulsen var nere i 160 slag/minut. Det kan ju låta ganska enkelt men varje gång jag började närma mig 160 så blev jag schizofren. Ena halvan av mig började tänka "hoppas pulsen går ner till 160 nu så jag slipper plågan" medan andra halvan av mig, pannbenet, sa "nä fan heller att jag ska låta pulsen falla" och så trampade jag upp pulsen igen. Det var något grymt jobbigt. Det brände i låren och ljumskarna och jag ville inget hellre än att få stå upp vilket för mig är betydligt lättare än att sitta ner. Men jag kunde inte tillåta mig att dra ner på takten. Det tog nog ca en kvart innan pulsen träffade 160 och Oj vad skönt det var!

Nu ska jag gå och lägga mig för att kunna möta Maria_Beckers utmaning om 8h sömn per natt!

Förmiddag oplanerat med communityn

2010-02-27 23:25   0 Likes   14 Comments   0 Images

Share

Vissa lördagar blir bara så där extra trevliga. Till exempel dem lördagar man spontant stöter ihop med andra communister (och triathleter) på F&S City.

Först stötte jag ihop med KarinCleason precis innan Afro Dansen (men pinsamt nog kände jag inte igen henne först, SKÄMS Tomas!). Så det blev att gunga höfterna med henne och, på lite håll Lena.R. Det var länge sedan jag körde Afro Dans men oj vad härligt det är. Det är härligt med de där distikta trummorna, det är nästan så att ävan jag kan hålla takten.

Efter det var det direkt på det igen med KiBox och vem var inte där om inte brittoj. Vad som var riktigt kul var också att hon kom ihåg mig från ungefär två år tillbaka. Första gången jag körde KiBox så körde jag tydligen mot henne och råkade tydligen ge henne en smocka i tinningen. Det har jag tyvärr inget minne av men det ger ju uttrycket First Impression Last en ny dimension. För att sluta cirkeln så fällde jag också hennes far till marken idag. Oups...

Har inte varit på KiBox mer än kanske två gånger i år så det var skönt att komma tillbaka. Tror det är riktigt bra att få in lite explosiv träning som komplement till uthållighetsträningen jag får med löpning och spinning och den rena styrkan jag får med gymmet, cirkelfys och skivstång. Plus att det ju är så fantastiskt kul!

Pulsklockenörderi

2010-02-22 21:54   0 Likes   24 Comments   1 Image

Share

Som jag skrivit om tidigare så har jag precis tagit och köpt mig en pulsklocka (Garmin FR60). Och nörd som jag är så var jag tvungen att testa den på annat än träning. Så natten till idag så sömntestade jag den. På kvällen när jag gick och la mig spände jag på mig pulsbandet, hängde upp pulsklockan i lampan ovanför sängen och lät hjärtat dunka..

Lite kul att analysera grafen ovan. Som man ser så sjunker pulsen under hela natten fram till ungefär sista halvtimmen då jag uppnådde (nernådde?) 39 slag/minut (lite senare också en dipp ner till 37 slag). Det är antagligen då jag är som mest avslappnad, då precis innan jag börjar vakna. Jag vaknade av mig själv och låg och vred mig i sängen ett tag innan jag bestämde mig för att gå upp och baka scones. Sista toppen är jag som stiger ur sängen och sträcker på mig.

Lustigt att se alla så toppar som återkommer ett par gånger per timme också. Jag vaknade ett par gånger under natten ganska svettig (jag är sjukt varm av mig!) så det kanske kan förklara några av topparna men knappast alla. Undrar om det är så att jag vridit mig i sängen? Eller spinningdrömmar kanske?

Attached images

 

Skidtur

2010-02-21 21:34   0 Likes   7 Comments   1 Image

Share

Tittade in på SMHI i morse och såg följande:

Stämmer deras prognoser så börjar det närma sig plusgrader och snöblandat regn till nästa helg. Usch och fy och blä är vad jag säger! Så istället för att köra mitt vanliga SP/KB-DP på KI (deschriffrera den harrangen!) så bestämde jag mig istället för att utnyttja vintern till max och ge mig ut på skidor. Jag har ju bara varit ute två gånger i vinter vilket ju är ganska horribelt med tanke på den underbara vintern vi haft!

Nu var det i alla fall dags igen - Ursvik kallade! Efter ett litet missöde där jag klev av på fel tunnelbanestation kom jag ut till ett underbart Ursvik med skidåkare kryllandes som myror över en vit picknickfilt. Hade visserligen inte köpt någon valla så det var att köra på vallen från förra gången (påstruken av PippiLotta och Bottechia) men lustigt nog var fästet i det närmaste perfekt ändå!

Pulsklockan började räkna och iväg stack jag! Började med en härlig milrunda på 54 minuter. Helt grymt bra gick det. Hade ingen aning om att jag kunde köra så snabbt. Jag susade fram i spåret med en medelpuls på 157 och en maxpuls på 173 och det glödde om skidorna. Med ett sånt första varv så var jag ju bara tvungen att köra ett varv till. Det skulle jag inte ha gjort...

Ett par kilometer in på andra rundan så delade sig spåret vid en klunga träd. Vad jag inte hade noterat förra gången var att milspåret gick till höger och jag hade åkt vänster. Så höger den här gången. Å vilken jäkla extrarunda det var innan högra och vänstra spåren knöts ihop igen. Säkerligen ett par kilometer. Å jag som trodde att jag hade åkt milen på 54 minuter! Så snopet! Och inte nog med det, började känna överansträngingskänningar i ena armbågen så det var bara att ta det säkra före det osäkra och köra mestadels med stavarna viftandes som vindflöjlar i luften. Luften gick liksom ur mig lite då. Genomsnittspulsen sjönk till 135 och jag bestämde mig för att snedda tillbaka. Bad idea! Jag hittade ett 5 km spår som jag hoppade på men det måste nog ha varit i början av spåret för det tog ett bra tag att komma tillbaka.

Men oavsätt det andra varvets äventyr så var det en helt fantastisk tvåtimmarstur. Vädret var underbart. Det var härligt att känna den kalla luften i lungorna och pulsen dunka. För att inte tala om den fanastiska solnedgången över Järvafältet! Det var helt enkelt en underbar dag.

När det kommer till träningseffekten så tror jag att det var precis vad jag behövde. Just nu löper jag bara två gånger i veckan och jag behöver absolut flera konditionspass. Men jag vill inte löpa så mycket mera för att inte riskera att slita ut benen. Och vad bättre att kombinera än skonsam skidåkning (bortsätt från armbågarna) och underbart vinterväder?!

Attached images

 

Antiblogginlägg

2010-02-20 18:32   0 Likes   16 Comments   0 Images

Share

Ni vill inte veta hur mycket skägg som satt fast i vattenlåset när jag rensade det. Därför...

... tänker inte jag berätta det heller!

Målinriktad?

2010-02-19 00:18   0 Likes   12 Comments   0 Images

Share

Måste tankerapa lite högt om träning så det här blir nog ett osammanhängande och långt inlägg:

Var ute och joggade med F&S idag. Otroligt härligt var det men jag tänkte inte skriva om löpningen. Fick en liten utskällning av ledaren Micke i bastuen efteråt. Eller utskällning är väl helt fel ord - konstruktiv kritik är vad det var.

Jag berättade att jag aldrig har någon koll alls på var vi springer, hur vi springer, upplägget. Jag kör bara egentligen. Länge sedan jag sprang med klocka alls (idag var ett undantag men jag kommer till det längre ned) var det också. Detta gäller inte bara träningarna med F&S utan även lopp (men där har jag alltid klocka). Extremfallen är väl Vasaloppet och Vikingarännet där jag innan aldrig åkt längdskidor eller långfärdsskridskor men det gäller löplopp också. Jag vet hur långt det är, men sen håller jag aldrig koll på t.ex. vad det finns för backar på loppet eller sträckningen i allmänhet.

Micke påpekade att jag nog skulle tjäna en hel del tid på att få mer koll. Och han inte fel. Skulle jag ha bättre koll på t.ex. ett lopps sträckning så skulle jag mycket bättre kunna planera för att kunna hålla belastningen konstant, vilket ju är otroligt viktigt för att få bra tider när man springer. Han gav mig till och med läxa att nästa gång vi springer hålla koll på passupplägget.

Men jag känner mig kluven. Är mitt mål att förbättra mig så mycket som möjligt så skulle jag göra precis som han säger. Men om jag gör det till mitt mål, då är jag rädd för att jag skulle tappa lite av glädjen med min träning. Just nu är min motivation till att träna både att bli bättre och att ha roligt, men fokus har absolut varit på att ha roligt. Tror inte jag har gjort ett enda pass enbart för att bli bättre men jag absolut gjort många pass enbart för att ha roligt (Julaerobics, Dans Afro, etc). Motivation kan ju komma från många håll och jag tvivlar inte på att jag om jag skulle förskjuta målet skulle kunna motivera mig själv, åtminstone ett tag. Men i längden, finns inte glädjen där så tvivlar jag på att jag kommer hålla på.

Men jag vill ju fortfarande förbättras. Förra året tog jag ett stort steg framåt och det skulle vara så häftigt att göra det igen. Är lite sugen på att ge mig på något så extremt som en Ironman (Kalmar Triathlon för att vara exakt) vilket är 3,6 km simning, 18 mil cykling och 4,2 mil löpning - allt självfallet i ett lopp. Och ska jag ha en chans att ens ställa upp så måste jag verkligen träna så effektivt som möjligt, och det med fokus på att bli bättre. Vill jag det? Kommer jag då kunna gå på mina KiBox, Dans Afro, Innebandy eller ens Skivstångspass? Eller måste jag fokusera stenhårt på löpning, löpning, löpning, cykling, cykling, spinning, simning och simning? Vill jag det? Gaaaaaaa!

Tänk vad stolt jag skulle vara om jag lyckades genomföra en Ironman! Men är det värt det?

Var inne på Löplabbet bredvid F&S Kungsholmen idag och skulle se om de hade en Garmin FR60 pulsklocka med fotpod. Har dreglat efter den länga nu men inte kunnat bestämma mig om jag skulle köpa den eller ej. Att lägga 2200 på en klocka bara för att få bättre koll på min löpning när jag inte varit helt säker på om det är den vägen jag vill vandra har varit svårt att motivera mig till. Men när det visade sig att Garmin sänkt priset så att den nu kostade 1700 slog jag till direkt. Inte så mycket för att jag kunde motivera mig till att pröjsa 1700 utan för att jag nu tjänade 500 kr. Visst är man lättlurad!

Med FR60 med fotpod kan jag få en jäkla massa statistik: Hastighet, puls, stegfrekvens, förbrända kalorier etc. Jag gillar ju tanken med statistik. Som ingenjör ligger det nästan i generna (härliga, sexiga data, grafer, kurvor och samband... NEJ Tomas, inga smutsiga tankar, händerna på tangentbordet, NU!).  Men samtidigt vet jag att jag sällan lyckas hållas uppe statistikhållande särskilt länge. Det ger mig inte glädje och endorfiner på samma sätt som att bara sticka ut och träna.

Men jag ska ge det ett försök nu. Jag ska försöka hålla koll på pulsen när jag tränar och jag ska försöka lära mig hur en viss hastighet känns att springa. Men jag ska försöka hålla det på en bra nivå. Ska försöka öka min fokus på att optimera min träning och samtidigt behålla glädjen. Hoppas det går.

Behöver jag välja så vet jag direkt vad som får stryka på foten, och det är inte glädjen.

Hur lyckas ni andra kombinera era mål med träningen med träningsglädje? Går de alltid hand i hand för er?

Det var ju fan också!

2010-02-17 21:02   0 Likes   14 Comments   1 Image

Share

31 inloggade. Det bidde städa lägenheten och se Avatar! Vid en återladdning ca 10 sekunder senare var det 34 inloggade. Hade de där 3 personerna loggat in några sekunder tidigare hade det blivit 5 timmar löpning.

Attached images

 

2 min kvar...

2010-02-17 20:58   0 Likes   6 Comments   0 Images

Share

Ska det stanna på 30 inloggningar och bli 3 h spinning eller kommer det kanske bli hämta sunkig träningsväska eller städa lägenheten. Stay tuned...

Vad ska jag göra på lördag? Ni bestämmer!

2010-02-16 22:35   0 Likes   38 Comments   0 Images

Share

I går rök skägget pga communityslumpen. Nu ska jag låta communityslumpen bestämma vad jag ska göra på lördag. Jag har 5 alternativ redo men den här gången vill jag ha 10 alternativ jämt och kommer därför plocka in 5 förslag från communityn som de sista alternativen.

Så här går det till: Kl 21.00 på onsdag så kommer jag ta slutsiffran i hur många som är inloggade på communityn och den siffran bestämmer vad jag kommer göra. Här är alternativen:

0: Köra 3 h spinning på Hornstull.

1: Städa hela lägenheten och sen gå och se Avatar på kvällen.

2: Plocka upp trangian och tältet ur källaren och traska ut i nån skog i närheten och tälta natten mellan lördagen och söndagen.

3: Gå och pröva på klättring eller bouldering på något inomhusklättercenter.

4: Delta i tävlingen Råsta Runt. Det är en spring-så-långt-du-hinner-på-5-timmartävling.

5. Communityalternativ: Angie

6. Communityalternativ: Handla en present till Sjunde eftersom det är HANS födelsedag

7. Communityalternativ: a) Blinddate på Kulturhusets utställning Känn dig själv (Aspriranter kan skicka ett meddelande till DanielW) b) (om ingen aspirant finnes): Bikram Yoga

8. Communityalternativ: Baka muffins och spara minst fem muffins till stonehenge

9. Communityalternativ: Hämta min sunkiga/vattentäta/asäckliga träningsväska från SL...

Jag kommer fylla på ovanstående lista vartefter förslag kommer in. Jag tar mig friheten att välja att inte plocka in något förslag om det är för bisarrt! Ibland har Communityn lite för vild fantasi även för mig.

/The Dice Man