Vidstige Blog
Annas blogg
Jag har aldrig varit så vältränad som nu.Share RSS feed
Den som sig i leken ger
2010-10-06 10:30 0 Likes 3 Comments 0 Images | Share |
Vi var bara tre på morgonens träning; jag och två killar. Det blev sparring idag, 1-minuts ronder, man körde två ronder och vilade en.
Först körde vi med enbart lowkicks sen la vi på sparkar för varje runda: frontkick, roundhouse i midjan, roundhouse i huvudhöjd, knän och till sist även slag. Eftersom jag är värdelös på att skydda mig och killarna jag körde emot hör till minst en (eller två) viktklasser över mig så åkte jag på ett par smällar. Dessutom lyckades jag redan under uppvärmningen slå hopprepet i hålfoten på höger fot.
Nu sitter jag på jobbet och är rätt öm i hela kroppen. En spark jag fick tog i höger kind och jag är lite svullen, lite öm men lyckades få det blåa att lägga sig på insidan av läpparna. Så det syns inget så länge jag håller munnen stängd. Däremot har jag problem att dricka då läpparna är något avdomnade.
Arbetskamraterna står helt frågande till att jag utsätter mig för detta. Men det är en utmaning i att undvika bli träffad och samtidigt få in klockrena tekniker på motståndaren.
Var rädda om er.
Nu har även jag börjat äta Kesella
I många år har jag sett kompisar äta kesella direkt ur burken. Senaste året har jag även ofta läst om att man ska äta kesella. Tipset är att blanda det med Fun Light ("den utan socker") då smakar det nästan yoghurt var det en kompis som sa. Men Fun Light innehåller sötningsmedel och jag försöker undvika konstgjort socker så långt det går.
Sen läste jag tips på att blanda kesella med frysta bär men kesellans "konstiga" smak gjorde att jag avstod från att pröva. Lite extra kött till varje måltid har varit mitt sätt att få i mig tillräckligt med protein. Dock ska erkännas att jag ibland tagit proteinpulver också. ;)
Men nu har även jag börjat med kesella! Mättar gott på kvällen och stillar "suget".
En arbetskompis hade i desperation blandat sin kesella med 1,5 msk chokladglass och upptäckte att det fungerade. Jag tar mer, mycket mer, glass typ 3-4 msk till en halv burk kesella. Det blir visserligen både mer socker och fett men bra mycket nyttigre än om jag bara tagit glassen, vilket jag annars gör.
Det fungerar inte med vilken glass som helst. Det ska vara en glass med mycket smak, i mitt fall kraftig chokladsmak. Och den behöver smältas lite så den går att blanda med kesella. Jag kör glassen ett par sekunder i micron.
Så nu sitter jag här för andra kvällen i rad och mumsar chokladglasskesella. Mmmmm
Kan jag vara övertränad?
2010-10-04 14:35 0 Likes 3 Comments 0 Images | Share |
Jag är så trött, både psykiskt och fysiskt. Längtar redan när jag vaknar efter att få lägga mig och sova. Att ta bussen till och från jobbet känns så mycket mer lockande än att sätta mig på cykeln.
Ändå stod jag där imorse 07:00 utanför trningslokalen. En timmes kickboxning och sen 30 minuter cykling genom sta'n. Och planen är att pröva det nya yogapasset på lunchen i morgon.
Jag har de senaste två veckorna ökat träningsdosen genom att träna även tisdagar och torsdagar, fast då bara lite (?) intervallöpning och styrka utmed promenadvägen/joggingstråket hemma.
Jag vill ju vara i form till helgen då jag ska gå utbildning i "Box". Men just nu känner jag mig svagare än på länge.
Vila kanske är nyckeln till förnyad styrka?
Chokladbollarna drar mig i fördärvet
2010-09-21 16:18 0 Likes 4 Comments 2 Images | Share |
Min karaktär är, och har aldrig varit, särskilt stark. Det är en av orsakerna till att man aldrig i mitt hem hittar godis, kakor, bullar, glass eller annat onyttigt. Antingen köper jag inte hem det eller så äter jag upp det direkt. ;)
Nu har en snäll(?) människa på jobbet köpt alldeles nygjorda och färska chokladbollar, både de mer kompakta havrebollarna och de fluffiga. De inköptes till fikat i fredags och har sen tagits fram lite då och då. Däremellan förvaras de i kylskåpet vid kaffemaskinen.
Så fort jag kommer till jobbet hör jag dem kalla på mig. Jag försöker verkligen stå emot.
Jag tar mig en kopp gott te och skalar en apelsin. Apelsin passar väldigt bra ihop med choklad(-bollar) slår det mig. ;) Jag smyger till kylskåpet och tar mig en havreboll. *Mmmmm*
Efter lunchen när det fikas tar jag mig en banan ... och den passar också bra med chokladboll. ;) Så faller jag dit igen, denna gång på både en fluffig och en havre.
På eftermiddagen när blodsockret har ramlat ner till våningen under äter jag två fluffiga med sked. Och innan jag lämnar jobbet tar jag en havreboll i handen. Den står jag sen och trycker i mig vid cykeln innan jag cyklar hem.
Så har det varit både igår och idag och ännu finns det många chokladbollar kvar. *suck* Är det verkligen ingen annan på jobbet som äter?
Attached images
Två pass och ingen röst
Snacka om dålig "timing".
I början av veckan tackade jag "ja" till att vikariera på ett pass torsdag eftermiddag. Under tisdagen inser jag att han som skulle hålla box-passet på torsdag lunch just har fått en liten dotter och är pappaledig. Vi delar på boxpassen så att vi kör varannan torsdag, och det här var hans torsdag. Så jag hoppade in och tog hans pass också.
Nu är det så att den "förkylning" jag har sitter på rösten, jag är hes. I övrigt mår jag ovanligt bra med tanke på att jag knappast är frisk om rösten inte vill vara med.
Så med låg ljudnivå på musiken tog jag ändå mig igenom två pass - och fick till och med beröm för bra pass(?)! Kanske ska jag fundera på att "skrika" lite mindre i vanliga fall. ;)
Nu hoppas jag se några personer med träningsvärk på jobbet i morgon.
Jag är också sjuk :(
2010-09-13 08:49 0 Likes 5 Comments 0 Images | Share |
Hade tänkt öka nivån på min träning denna vecka. Planen var att köra lite "BootCamp" på egen hand varje(?) kväll. Det skulle vara en liten slinga på 3 km där jag lägger in backe, trappa, spurter, styrka för mage, armar, bröst och rygg.
Men Stockholm halvmaraton satte stopp för det hela. Nej, jag sprang inte själv men cyklade runt och hejade på min ena son som sprang. De andra två kunde inte ställa upp då den ena är förkyld och den andra just blivit frisk från lunginflammation. Deras virus tog chansen att hugga tag i mig under lördagen. Söndagen tillbringades sittandes framför TV:n ätandes glass.
Idag tog jag mig i alla fall till jobbet men någon träning blir det inte denna vecka. :(
Ta vara på er, ni som är friska.
Krossa röda blodkroppar
Jag var helt övertygad om att påståendet om att man kan krossa blodkropparna när man joggar och därmed få järnbrist var rena nonsen. Jag har jämför det påståendet med reklampåståenden "oändligt långa ögonfransar".
Jag nämnde det på skoj för min läkare idag eftersom jag har järnbrist. Så snopen jag blev när han berätta att det var sant! Inte att jag led av det men att det faktiskt förekommer.
Så om du har haft blodfärgat urin efter en löptur så kan det ha varit http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=74688
Min järnbrist beror nog "bara" på att jag är kvinna. ;)
Jag får helt enkelt lära mig älska blodpudding och leverstuvning.
Naket är inte alltid bra
2010-09-06 10:37 0 Likes 5 Comments 1 Image | Share |
Den absolut vanligaste klädsen på kickboxningen är T-shirt och långbyxor. De som tränat ett tag klär sig helst i linne och shorts. Det har hänt att en och annan vältränad manlig kickboxare i typ 25-årsåldern tagit av sig linnet och tränat med bar överkropp.
Läckert att titta på (ja, ja, jag är väl lite "gummsjuk") men inte så behagligt att vara nära då svetten lackar. Kan t o m vara lite hämmande att sparras emot.
Men nu har vi en inte allt för ung, om än vätränad, man som tränar iklädd enbart ett par shorts. Dessa shorts är av modell simbyxor, alltså tajta. Dock något mer täckande än "Speedo", men inte mycket.
Han svettas och stönar(!?!) när han sparkar och slår. Jag tycker inte att det är speciellt trevligt. :(
Dessutom lämnar han en lite pöl av svett efter sig där han stått. En tröja skulle kanske suga upp lite svett istället för att låta det droppa?
Hur naken får man vara? Och hur talar jag om för honom att det känns stötande?
Attached images
Blåmärkesäsongen är igång
2010-09-02 08:34 0 Likes 8 Comments 0 Images | Share |
Jaha, så var det dags igen. Ett stort blålila och ömt märke på vänster lår.
Det visar att min träningspartner på passet igår inte har rätt teknik, blåmärket sitter för högt. En lowkick ska träffa lårmuskelns nedre fäste. Ska nog nämna det för henne nästa gång vi ses. ;)
Idag ska jag hålla pass på jobbet och då brukar mina blåmärken skrämma slag på "tanterna" som tränar. Jag får alltid övertyga dem om att på mina pass gör vi inte övningar som ger blåmärken.
Men, som alla ni här på Shapelink vet, alla sporter har sina skador. Så var rädda om er.
I'm the Pro
2010-08-30 09:56 0 Likes 4 Comments 0 Images | Share |
Vi körde säckträning i morse. Det var dubbla lowkicks, snabba rak + rak + uppercut, knän, frontkicks, hårda valfria slag och dubbla kroppslag; en variant per säck i 1,5 min (skulle jag tro).
Tränaren gick runt och justerade tekniken på alla ... utom mig. Hmmm, jag började undra om jag var ett hopplöst fall för de andra var allt från relativt nya till sådana som tävlar.
Så efter två varv fick vi en välbehövlig dricka-paus. Och då säger tränaren med hög och klar röst till mig att:
- Du är "the Pro" här idag. Jag har inte behövt justera din teknik för den är klockren.
Oj, vad jag växte, jag blev säkert två meter lång. ;)
Men så slog den svenska jantelagen in och jag svarade:
-Jag som trodde du gett upp hoppet om mig.
Så här i efterhand skulle jag naturligtvis ha tagit åt mig och gett honom en komplimang genom att svara "med en tränare som du kan man inte få annat än bra teknik".
Så nu sitter jag här och i efterhand suger åt mig av berömmet - jag har bra teknik i slag och sperkar. Det enda(?!) jag behöver träna på är hastigheten.
Så får ni beröm - ta åt er.