Äta bör man annars dör man...

Jag fattar inte varför jag aldrig kan få äta hur mycket jag vill av vad jag vill. Varje dag måste jag lägga band på mig och tänka på vad jag stoppar i mig. Det är inget kul. :(
Jag är sååå avundsjuk på alla dem som kan "äta vad de vill utan att gå upp i vikt". Det är inte chips, läsk och godis som är min svaghet. Nä, det är vanlig husmanskost (och glass).

Hur ska det gå när jag inte längre kan träna så mycket som jag gör? Hur pyttesmå portioner får jag då ta? Jag bävar inför livet som pensionär när jag knappast kan träna så hårt som jag gör idag och då kroppen sänkt ämnesomsättningen ytterligare. Det lär inte bli några sju sorters kakor till kaffet eller hembakade bullar.

Jag kämpar vidare. :|

...äter gör man ändå dör man.

Tredje gången gillt

Jo, Zumba är ganska kul.  ;)  Så här tredje gången hade jag faktiskt kul även om jag fortfarande tar fel steg, åt fel håll, i fel takt.

Synd bara att det är så populärt.

På den anläggning jag tränar på kan man bara boka 14 dagar framåt, Jag missade att igår boka Zumba-passet om två veckor och nu var det fullt.  :(   Jag hittade ett annat Zumba-pass (annan dag, annan ledare) men det blir ju lixom inte detsamma med en annan ledare. Men vicka på höfterna och snubbla på mina egna (och andras) fötter ska jag väl klara av ändå.  :)

 

Allt är ju ändå bara vanlig Aerobics

Jag har just avklarat mitt andra Zumba-pass, denna gång på annat träningscenter och med annan ledare. Jag har fortfarande samma svårighet att svänga höfterna, få till rätt steg åt rätt håll i rätt tid.  ;)

I veckan fick jag möjlighet att testa BodyCombat. Trots min vana vid kickboxning så hade jag samma svårighet i detta pass - rätt steg åt rätt håll i rätt tid.

Enligt min åsikt så är dessa pass bara vanlig aerobics inspirerad av latinodans respektive kampsport. De skulle likväl ha hetat dansaerobics (hmmm - låter bekant) och kamsportsaerobics innan någon fick för sig att "trademark:a" namnen Zumba och BodyCombat.

Aerobics har jag aldrig riktigt fastnat för då det känns meningslöst att hoppa runt bara för att bli trött. Det finns liksom ingen nytta med rörelserna så jag tappar intresset. Nä, tacka vet jag kickboxning (för att kunna sparka och slåss (!?)), löpning (för att kunna springa ifrån eller till), yoga (för att behålla rörligheten).

Jag ska dock fortsätta med Zumba ett par gånger till då jag hoppas den ska kunna ge mig lite mer svängande höfter. Och nyfiken som jag är kommer jag med stor säkerhet pröva andra aerobic-varianter. Kanske, kanske, kanske kommer jag till slut att finna nöje även i dessa. Man kan ju ändra sig.

... eller?

Då har även jag testat Zumba

Alla pratar så positivt om Zumba, att det är så kul. Så idag var det min tur att pröva...

Det var som ett Aerobic-pass fast mer koordination och mindre styrka. Med mina stela höfter och min avsaknad av rytmkänsla var det faktiskt svårt. Någon dansglädje infann sig aldrig utan snarare en längtan att kanske någongång i framtiden kunna uppskatta att röra sig på detta sätt.

Jag ska ge det ett par gånger och se om min kropp och knopp någonsin får kläm på Zumba.

 

Mål för 2011

Inspirerad av många av er andra har jag tittat på statistik över min träning och försökt formulera mål inför 2011.

Under 2010 tränade jag mindre på gym än under 2009. Det berodde på att jag inte hade något gymkort förra året. Men nu har jag ett för 2011 och jag har även bokat in en första gruppträning - Zumba.

Förra våren var jag tvungen att ersätta ett kickboxningspass i veckan med ett Bodypump-pass men annars så har det blivit närmare 80 kickboxningspass per år. Dock hann jag i våras med att klämma in även ett core-pass i veckan. Var jag fann den tiden förstår jag inte.

Jag har fått midja! Det är något jag saknat i hela mitt liv men nu har jag en, trots att jag lagt på mig fyra kilo är midjan smalare än för ett år sen. Men rumpa, lår och överarmar har blivit kraftigare och min förhoppning är att det är muskler.

Så vad har jag för mål för 2011?

Hmmm....

Att klara en riktig armhävning finns kvar - sen 2008.  ;)
Än en gång ska jag ned under 70 kg - att det ska vara så svårt!?!

Jag ska bli snabbare och explosivare, både som kickboxare och löpare
Jag ska åter träna på gym, ungefär en gång i veckan
Jag ska gå på Zumba och Bodypump ibland
Jag ska prova på spinning
Jag ska träna yoga regelbundet

Då är det bara att sätta igång...  

Varför är smala människor inte feta?

 Var det någon mer än jag som såg det programmet på TV igår (torsdag)?

De kom fram till en hel del oväntade resultat. Nu är jag inte den att avgöra hur vetenskapliga deras slutsatser var men här kommer en sammanfattning.

Ja, vissa personer kan äta hur mycket de vill utan att gå upp i vikt! De vill helt enkelt inte äta för mycket.  :)

Ett antal naturligt smala som ansåg sig kunna äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt, fick under fyra veckor äta dubbelt så många kalorier som de behövde. Dessutom fick de inte träna.

Vi har en genetisk satt vikt som kroppen vill nå (precis som vi har en genetiskt satt längd t ex). Denna vikt kan vara större än vad som idag är idealiskt.

Det var de fetare av våra förfäderna som överlevde missväxtår mm så vi är alltså framavlade på de som lättare lagrar fett.

Redan vid tre års ålder kan man klart urskilja de som inte vill äta mer när de är mätta från de som kan äta trots att de är mätta, bara det som erbjuds är tillräckligt gott. (Åh, vad jag tillhör den senare gruppen).

De fann två tydliga sätt som naturen använder om man äter mer än vad som behövs för att behålla den genetiskt bestämda vikten:
 - Öka metobilsmen för att förbränna mer. Killen i testen fick mer muskelmassa trots att han inte tränade!
 - Se till att öka hormonet för mättnadskänsla så att de mådder riktigt illa om de åt för mycket.

Sen misstänkte de att vissa omedvetet ökade sin fysiska aktivitet genom att göra fler smårörelser. T ex att de rörde huvudet mer, vickade på händerna, mm bara för att förbränna de extra kalorier de satt i sig.

Så jag har inte sämre karaktär än de naturligt smala, jag har bara en större genetisk vikt som naturen gör allt för att jag ska nå. Och som jag måste motarbeta.

Fyra veckor efter avslutad test hade de utan ansträngning återfått sin tidigare vikt.

En flaska rött och en promenad istället för kickboxning

Jag hade bokat tvättstugan i lördags men fick aldrig möjlighet att tvätta. I tvätten låg alla mina träningskläder stinkande av svett. En omgång var fortfarande fuktig av svett då jag tagit tillfället i akt att jogga och yoga innan tvättiden skulle börja.

Vi har ett system med bokningscylindrar som man även kan använda för att låsa tvättstugedörren med. Och tvättstugedörren var låst när jag kom ned med smutstvätt och tvättmedel. Jag väntade ett par minuter då föregående tvättare kanske var försenad, men ingen dök upp. Jag kollade upp vem av mina grannar som hade haft tvättstugan före mig och ringde på deras dörr. Ingen öppnade.

Då skrev jag en lapp och satte på tvättstugedörren.  :(

Strax innan "min" tvättstugetid var slut ringde det på dörren och utanför stod en granne med ångerfull min. Hon bad så hemst mycket om ursäkt och lurade på mig en flaska rött vin som "plåster på såren".

Nästa lediga tvättid är måndag morgon och då får mina söner sköta tvättstugan. Men jag har inga rena (eller inte alltför stinkande) träningskläder så kickboxningspasset måndag morgon får jag skippa. Istället blir det en italien inspirerad middag ikväll med italienskt rött "plåster-på-såren"-vin och sen en promenad till jobbet imorgon bitti.

Rött vin sägs ju vara nyttigt och det är under vilan man bygger muskler så på tisdag är jag friskare och starkare än på länge.  ;)

Hoppas ni alla haft en skön helg.

Cykel var väl inte det lämpligaste

När jag gav mig iväg på cykeln i mörkret i morse var gatorna blöta men snöfria. När jag klockan kvart i sju cyklade över Västerbron syntes ännu ingen soluppgång över Stockholm. Ett par minuter senare klev jag in i träningslokalen för ännu ett kickboxningspass.

En timme går snabbt när man har kul(?) och efter en kort stretch drar jag på mig alla lager överdragskläder för cykelfärden till jobbet. Snacka om överraskad när jag möts av ett snöfall som kan göra vilket julkort som helst avundsjuk.

Cykeln har en vacker vinterskrud och jag blir tvungen att skaka av den. Packar träningsväskan på pakethållaren, sätter hjälmen på huvudet och trampar iväg.

Vid första lilla motlutet släpper hjulen och jag får växla ned. Det är halt att cykla med vanliga cykeldäck i snömodden. Passerar en cyklist som gett upp och leder sin cykel som har smala tunna racerdäck.

Det går rätt bra genom sta'n, de flesta har ju trots allt lämnat cykeln hemma. Men när jag passerat Valhallavägen märker jag att jag kommit längre norrut ;)  Helt plötsligt är det så pass mycket snö(-modd) att jag blir tvungen att cykla i hjulspåren.

Kommer fram blöt, men inte kall, till jobbet bara 5 minuter försenad.  :)  Vet inte om jag ska fasa för eller njuta av att även få cykla hem i eftermiddag (lite kortare och långsammare).

 

Huvudet är inte med

Jag har blivit starkare p g a yoga och att jag själv hållt styrkepass. Äntligen börjar magen (där jag är svagare) matcha ryggens styrka.  :)

Konditionen har förbättrats och jag cyklar numera från träningen i en tramp-hastighet så att lårmusklerna precis inte får mjölksyra. Jag tror att det snabbare trampandet (som fortfarande inte är speciellt snabbt jämfört med andra) kan öka min löphastighet något eftersom benmusklerna lär sig att arbeta snabbare.

Under kickboxningen märker jag av att både styrka och kondition är bättre, jag hänger med minst lika bra som de yngre.

Men mentalt är jag "övertränad". Träningen är inte lika kul längre. Jag tar mig iväg, jag gör vad som förväntas men det ger ingen kick. Hur väcker jag lusten igen? Hur får jag tillbaka glädjen i träningen nu när kroppen vill?

Hjälp!  ;) 

Certifierad i Box (PowerBox)

Att jag är certifierad låter bättre än vad det är. Jag har i helgen gått WorldClass utbildning i Box och erhållit "Certificate of Attendance". Det innebär att jag varit närvarande men det är ju ingen garanti att jag lärt mig något.  ;)

Nu var det en väldigt bra kurs med trevliga kurskamrater och en mycket duktig kursledare så jag lärde mig en hel massa.

Vad skiljer då (riktig) kickboxning från motionsvarianten? Mycket, väldigt mycket.

I motionsboxning undviker man våld direkt mot kroppen alltså gör man inga front-, side- eller backkicks. Av samma orska undviker man kroppslag. Roundhousesparkar och lowkicks undviks p g a att om de utförs felaktigt kan skada knät ordentligt.
Yxsparkar kan överböja knät eller träffa mitzhållaren om denne lutar sig för mycket framåt.
Backfist kan skada handleden och armbåge ger lätt blåmärke eller "skavsår".
Knä sätter man rakt upp och inte högre än höfthöjd för annars kan ryggen skadas.
Den spark man gör är en spark rakt fram (perfekt om man ska sparka någon rakt upp i skrevet) och inte högre än höfthöjd.
Inga sparkar i huvudhöjd, som jag älskar. ;)

Det verkar hur trist som helst, tur att jag bara ska kunna leda sådana pass. Omtyckta verkar passen vara ändå!(?)

Det jag behövde öva på var att "se grym ut" genom att hålla händerna hårdare knutna och stå lite mer brett isär med benen.

Grrrr  ;)